Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Dalarnas tidningar gör reklam för bluffmetoden Atlantotec

Publicerad: 16 januari 2013, 00:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Snubblade över en artikel på nyhetssajten dt.se (Dalarnas Tidningar) om metoden Atlantotec eller Atlasbalansering/Atlaskorrigering som den också kallas.

"Dalarnas första Atlaskotans Klinik har öppnat i Borlänge. – En förskjuten atlaskota kan orsaka många olika symtom, säger terapeuten Regina Siuvatti. Atlaskotan är den kota i ancken som sitter närmast huvudet och när den hamnar i ett förskjutet läge kan man få en rad olika sjukdomssymtom."

Atlantotec-metoden bygger som sagt på myten att ryggradens kotor kan förskjutas (på ett alternativt sätt) och därmed ge besvär såsom: yrsel, ryggvärk, "olika långa ben", smärtor i många delar av kroppen, depression, magproblem, ischias, kronisk trötthet med mera.

I realiteten är metoden inget annat än en placebo-pimpad massage. Därmed inte sagt att massage inte kan göra gott.

Tänker inte gå in på varför förklaringsmodellen till metoden totalt saknar rimlighet, det kan ni läsa lite om här och här.

Metoden är faktiskt som tagen ur en handbok för hur man maximerar placeboeffekten och man lockar också kunder på ett raffinerat sätt.

"Förundersökningen" är nämligen oftast gratis. Där får du reda på om du har en snedställd kota, vilket de flesta verkar ha. Du får också svara på om du någon gång haft huvudvärk, känt dig trött, haft ont i ryggen etc. Du får sedan veta att dina besvär kan vara kopplade till din förskjutna atlaskota. Har du inga besvär så kan det ju inte vara bra att springa runt med en kota på svaj. En "atlasterapeut" skriver också på sin hemsida att:

"...Det är därför få terapeuter och ännu färre läkare som kan avgöra atlaskotans verkliga position."

En "Atlaskorrigering" kostar kring 2700 kronor, (dyra behandlingar boostar placebo), man använder sig av "specialutrustning", (boostar placebo), man mäter ditten och datten, man tar foton och visar före- och efterbilder på kundens posturala hållning, (boostar placebo). Man kontrollerar givetvis också att atlaskotan efter massagen sitter där den ska, (boostar placebo). Att kotor kan hoppa snett är dessutom en oerhört tacksam myt att använda sig av då väldigt många människor faktiskt tror att det kan förhålla sig på detta sätt, (boostar placebo). Adderar man till detta ett trevligt omhändertagande och en skön massage så finns goda chanser att kunden upplever positiva effekter.

Det positiva med metoden är att den troligen inte kan åstadkomma någon större skada, däremot finns en del andra vanskligheter med metoden. Förutom att kunder med besvär och eventuella sjukdomstillstånd kanske inte söker riktig vård får man felaktig information kring anatomi, fysiologi och patologi. Myten om kotornas (alternativa) förmåga att hoppa snett är också i sig förenad med en stor oro hos många människor. Tänk om mina kotor ligger snett? Vad händer om jag inte fixar mina sneda kotor? Kotförskjutningar (spondylolistheser) är dessutom ett reellt tillstånd som kan vara mycket allvarligt, vilket kan leda till begreppsförvirring och ytterligare oro.

Ingenstans i artikeln nämns att teorierna som metoden bygger på totalt saknar vetenskaplig grund. Istället avslutas artikeln med:

"Tillståndet kan orsaka en rad olika symtom, som bland annat yrsel, tinnitus, ryggbesvär, blodtrycksproblem, sömnrubbningar och migrän."

Alla människor har givetvis rätt att söka hjälp hos alternativa terapeuter och jag förstår varför många gör det. Många människor upplever också goda resultat.  Men problemet är inte att folk mår bättre (det är i sig endast positivt), utan det stora bekymret är den vanligt förekommande ensidiga och ofta felaktiga information som ges kring dessa terapier. DT s artikel är tyvärr inget undantag. De gör rätt och slätt god reklam för en bluffbehandling och bidrar samtidigt till att myter och okunskap får mer luft under vingarna.

I värsta fall blir människor oroliga och skrämda. Helt i onödan.

Tack för ordet!

HANNA BRUS

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev