Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

”Det är inte lämpligt att bedriva sjukvård så här”

Publicerad: 2 Oktober 2020, 08:59

Sofie Naredi, sjuksköterska på SOS Alarm, Stockholm.

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån


Uttrycket att ”plana ut kurvan” kan få ha missat vid det här laget. I mars blev grafen snabbt känd i Sverige sedan Folkhälsomyndigheten gått ut med att vi måste undvika ett scenario där många människor smittas under kort tid, för att inte sjukvården skulle kollapsa under det ökade trycket.

Grafen består som bekant av två kurvor och ett streck, där strecket utgör sjukvårdens kapacitet och de två kurvorna de olika scenarierna. Grafen handlar om covid-19 och inte hela sjukvårdssystemet. Men jag anser inte att man kan skilja covid-patienter och övriga åt på det sättet. Vi befann oss före pandemin i en övermäktig situa­tion med en av Europas längsta vårdväntetider.

Strecket hade överskridits långt innan grafen utformades.

Varje person som väntade i en vårdkö var ett bevis på detta. Saken blev inte bättre av att vi det senaste halvåret tvingats ställa in en stor del av den planerade verksamheten, vilket medför ett lidande (och säkerligen en ökad mortalitet) för många människor. Den svenska befolkningen har under pandemin vaggats in i tron att sjukvårdsbehovet hållit sig nedanför strecket. Men i höst kommer uppemot 200 000 människor att stå i operationsköerna. Många primärvårds­besök är uppskjutna, vilket utan tvivel orsakar en försämrad uppföljning och försenad diagnostisering. Vi lyckades med gemensamma krafter att plana ut kurvan och höja strecket för covidpatienterna. Men på bekostnad av i princip alla andra patientkategorier.

Fast det finns också en positiv aspekt i detta. Det svenska folket har tagit till sig grafen, som är en förenklad bild av hur sjukvård fungerar. Vi kan nu använda kurvan och strecket till att även visa hur det måste fungera efter pandemin. När första halkan kommer i vinter och det bryts handleder och lårbenshalsar går kurvan upp. När säsongsinfluensan kommer går den upp. Sommarsemestrarna tvingar ner bemanningen, då sänks strecket. Det är inga oförutsedda händelser, tvärtom. De måste räknas in i verksamhetsplaneringen.

Har vi en kapacitet som inte alltid ligger på max så kommer det att finnas utrymme för tillfälliga toppar, anställdas kompetensutveckling, lite snack i personalrummet, och en ork som inte bara sträcker sig till de åtta timmar man jobbar, utan kanske även när vi kommer hem till våra familjer eller fritidssysselsättningar.

Hade vi legat en bit under kapacitetsstrecket hade vi inte haft långa vårdköer, fulla vårdavdelningar eller överbelastade akutmottagningar. Vårdköerna efter covid-19 må vara extrema, men de följer samma princip som de andra tillfälliga topparna. Eftersom vi alltid ligger precis på eller strax över max­kapacitet, så kommer det som inte är absolut nödvändigt i stunden att halka efter. Det är inte lämpligt att vi år efter år bedriver sjukvård på det här sättet. Varje patient som dör i en vårdkö är ett misslyckande. Varje patient som går på tung analgetika eller är sjukskriven i väntan på operation är ett misslyckande. Varje barn som måste förlösas med hjälp av en barnmorska med fyra andra födande kvinnor samtidigt är ett misslyckande.

Det handlar inte längre om att plana ut kurvan, nu är det dags att höja strecket. För alla våra patienter.

SOFIE NAREDI

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev