Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Det tredje könet i Närhälsans medarbetarenkät

Publicerad: 19 september 2013, 20:52

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Alla vi som jobbar i Närhälsan (tidigare känd som Västra Götalands offentligt organiserade primärvård) har ombetts fylla i en medarbetarenkät på nätet. Jag vet inte riktigt vad de skall använda våra svar till, men jag svarade sanningsenligt att jag upplever mitt jobb som meningsfullt och att jag trivs med mina arbetskamrater och min närmaste chef.

Det kan vara stressigt ibland och jobbet ryms inte alltid inom den vanliga arbetstiden, men vi tar vara på varandra och hjälps åt i personalgruppen. Det som är jobbigast är konflikter med vårdgrannar (läs habilitering och barnpsykiatri) som bland annat på grund av läkarbrist inte tar över patienter vars medicinska problem överstiger min kompetens. Och min kunskap om och förtroende för det stora moderskeppet Närhälsans kärnvärden, visioner och affärsplan är lågt.

Sedan var det en av frågorna helt på slutet som lämnar mig undrande. Yrkeskategori. Ålder. Kön. Frågan var kön, inte genus. De tre svarsalternativen var man, kvinna och annat. Ett annat kön än man eller kvinna? Varför vill Närhälsans ledning veta hur många av undersåtarna som har en osäker eller växlande könsidentitet?

Inom Västra Götalandsregionen finns ett kansli knutet till regionens Rättighetskommitté. Kansliet har en förvaltningschef, elva MR-strateger (som inte sysslar med magnetresonans) och ytterligare  sju andra medarbetare. En av deras uppgifter är att arbeta "mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsöverskridande identitet och yttring". Var det MR-strategerna som ville ha med det tredje svarsalternativet i medarbetarenkäten?

Ett enklare men mer fyrkantigt sätt vore att fråga om näst sista siffran i personnumret är jämn eller ojämn. Men det skulle kanske uppfattas som kränkande mot personer med dyskalkyli. Eller man kunde gjort som professor Bo Rothstein vid Göteborgs Universitet och strunta i könet. När Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap begärde in en könstaxering (bara med alternativen man och kvinna) svarade Rothstein att genusvetenskapens landvinningar gjort frågan om medarbetarnas kön omöjlig för professorn att besvara.

"Den biologistiska kroppsräkning som ni vill att jag skall utföra är således vad jag kan se numera ett vetenskapligt sett passerat stadium. Mina medarbetare kan som framgår ovan ha en könstillhörighet/genus på morgonen, en annan till lunch och en tredje till kvällen och hur skall jag kunna hålla reda på detta? Med förlov sagt har jag en del annat att syssla med. Jag kan dessutom inte tro att ni vill att jag skall vidta okulära besiktningar av deras fysionomi, är detta kravet ber jag vänligt men bestämt att få avstå."

Skall jag vara helt allvarlig tror jag bara att någon som var med och satte samman Närhälsans medarbetarekät kände att de borde vara med sin tid, men de vågade inte löpa linan ut och lista fler än tre svarsalternativ. Det påstås att i Indonesien räknar man på vissa platser upp till fem olika kön/genus. Rothstein nämner att Judith Butler opererar med åtta kön/genus och i en del afrikanska språk finns tydligen tio eller fler. Jag ser fram emot redovisningen av medarbetarenkätens resultat.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev