Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag19.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Dyra hasselnötter och restnoteringar

Publicerad: 28 November 2017, 09:10

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


– Varför tar de bort ALLT som är bra?!

Få saker gör människor så upprörda som när produkter och varor de tycker om försvinner från marknaden. Tänk på kalabaliken när Marabou tog bort trillingnöten ur Aladdin-asken inför julen 2014 på grund av att hasselnötter var för dyra. Jag tror att det var så nära ett folkuppror vi kommer att komma i Sverige under min livstid.

Att produkter försvinner från marknaden är rätt naturligt och kan ha många orsaker: låg försäljning, för dyr produktion eller fel på produkten. Orsaken är dock för det mesta helt irrelevant för konsumenten som drabbas. Personligen sörjer jag fortfarande en viss amerikansk körsbärsglass som försvann för några år sedan, eftersom det tydligen bara var jag och min syster som förstod dess storhet.

Läkemedel är inget undantag för indragningar och avregistreringar, men till skillnad från Marabou kan vi inte bara ersätta ett läkemedel med en hallonlakritspralin och sedan gå hem och vara nöjda. När ett läkemedel försvinner från marknaden är det många gånger inte permanent utan handlar om ett tillfälligt stopp, en så kallad restnotering. Dessa restnoteringar är en stor nagel i ögat för vården och tar mycket tid i anspråk från läkare, sjuksköterskor och farmaceuter.

I Läkemedelslagen står det att den som har fått ett läkemedel godkänt i Sverige ska meddela Läkemedelsverket minst två månader i förväg om försäljningen av läkemedlet upphör tillfälligt eller permanent på den svenska marknaden. Enligt branschpraxis i Sverige anmäler dock företagen endast kritiska försäljningsuppehåll, alltså när det restnoterade läkemedlet inte kan ersättas av ett annat läkemedel. Övriga försäljningsuppehåll ska företagen enligt samma branschpraxis informera om direkt till apoteken och vården.

Detta fungerar överlag faktiskt rätt dåligt. Det är snarare standard att man får reda på leveransstoppet när man vill göra en beställning och möts av en liten gul triangel med ett utropstecken i och texten ”Oviss. Leveransdatum saknas”. Har man riktig tur kanske man har fått information via media som Dagens Medicin eller Läkemedelsvärlden och är beredd i förväg på att man inte kan beställa. En enda gång har jag fått reda på om ett läkemedel skulle bli restnoterat i förväg, då handlade det om antibiotikumet piperacillin/tazobactam efter att tillverkarnas råvarufabrik drabbats av en stor explosion.

Det blir alltså nästan aldrig någon information i förväg som gör att man i lugn och ro kan diskutera alternativ och hitta lösningar som passar både vården och den enskilda patienten. Oftast får man jaga runt i sjukhusets läkemedelsrum och ringa sina kollegor för att höra om de möjligen har någon liten tablettkarta någonstans som de kan tänka sig att avvara. Nästa problem är den fortsatt knapphändiga informationen om restnoteringens vara eller icke-vara. Ibland får man information om vad restnoteringen beror på, ibland inte. Ibland får man svar när man mejlar företagen, ibland inte. Leverantörer och landsting brukar ha restnoteringslistor där de sammanställer information om när läkemedlet beräknas vara tillbaka på marknaden. Detta datum kan dock skjutas upp ett tiotal gånger innan det faktiskt stämmer. Jag har full förståelse för företagens svårigheter att förutse att ett läkemedel kommer att bli restnoterat och beräkna när det kommer vara tillbaka på marknaden. Företagen drabbas ju också själva ekonomiskt när deras läkemedel inte kan levereras. Däremot måste det gå att få ut information om restnoteringar tidigare än EFTER läkemedlet redan tagit slut i distributörens lager.

Just nu har jag en ovanligt lång restnoteringslista med läkemedel vars frånvaro från marknaden kanske inte klassificeras som allvarliga, men som påverkar mina enheter väldigt mycket. Dessutom närmar sig julen med stormsteg och arbetet med att bygga upp ett bra lager som varar över helgerna ser just nu ut att bli mer omständligt än vanligt. Det handlar inte bara om att försöka hitta individuella ersättningspreparat som ska passa en patient, utan det handlar också om att väldigt mycket arbetstid måste läggas på denna arbetsuppgift. Som grädde på moset kommer ersättningspreparaten i många fall också kosta rätt mycket mer. Handlar det om endast en patient gör det kanske inte så mycket men om du har många patienter som behöver samma restnoterade läkemedel blir det värre. På mina enheter används mycket Haldol injektioner. Dessa var borta från marknaden långa perioder under 2015-2016 och kunde då exempelvis ersättas genom att ansöka om licens för att få köpa in utländska förpackningar. Licensförpackningarna kostade dock upp till tre gånger så mycket som de svenska. Ungefär samma situation gäller just nu för lidokain orala lösningar och spray men där är licensförpackningarna ibland upp till tio gånger så dyra.

Som jag har förstått det ska Läkemedelsverket börja begära in och publicera information om restnoteringar sin hemsida. Förutom råd om eventuella ersättningspreparat hoppas jag att sidan också kommer innehålla mer korrekta prognoser om när läkemedlen kommer tillbaka på marknaden. Som det är just nu får man visserligen en glad överraskning då och då när man öppnar läkemedelslådorna, men jag byter gladeligen denna mot mer information. Förhoppningsvis kan de också få hjälp och inspiration från våra nordiska grannländer, särskilt Finland och Danmark, där högre krav på tillverkarna gjort att de inte har samma problem med restnoteringar som Sverige. Finland tillämpar obligatorisk lagring av läkemedel, vilket innebär att bland annat tillverkare och läkemedelsimportörer alltid måste ha lager för ett visst antal månader om den normala tillgången på läkemedel skulle avbrytas eller försvåras. Danskarna å sin sida verkar kräva en leveransgaranti som villkor för att ingå i prisregleringen och har även sanktionsmöjligheter kopplade till denna.

Det är uppenbart att systemet vi har för att hantera restnoteringar i Sverige idag fungerar långt ifrån optimalt. Det blir extremtydligt när man pratar med kollegor inom vård och på apotek. Det är också ett vanligt återkommande ämne inom de mejlgrupper och nätverksmöten jag deltar i. En nationell lista med information är ett välbehövligt första steg mot förbättring, sedan kommer man förhoppningsvis kunna utveckla detta ännu mera. Under tiden stretar vi på som vanligt, hoppas att de restnoterade läkemedlen dyker upp med morgondagens leverans och drömmer om en bättre framtid med tydlig information, mindre stress och körsbärsglassens återinträde i frysdisken.

HANNA JUSTAD

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev