Eftersatt ambulansberedskap får dagligen konsekvenser

Det är valår. Det är tid att berätta för medborgarna varför flertalet landsting och regioner prioriterar bort ambulansberedskap. Partierna som går till val på ambulansbantning kan vara säkra på bestraffningen (färre röster). Att försämra en redan bristfällig ambulansberedskap och vårdpersonalens scheman kommer inte belönas av väljarna.

Vi ska vara förvissade om att ambulanspersonalen får regelbunden träning och att det i alla led ställs tuffa krav på verksamheten. Vi ska kunna lita på att en ambulans kommer när plötslig sjukdom eller en olycka inträffar. I händelse av attentat eller större olyckshändelse måste ambulansorganisationerna vara i stånd att mobilisera en insatsklar ambulansflotta med förberedd personal.

Ovanstående punkter tror jag att de flesta kan skriva under på.

Region Jönköpings län ska nu som en besparingsåtgärd och ett sätt att möta det nya kollektivavtalet införa jourschema för ambulanspersonalen från den 1 april. Stämningen är milt sagt låg bland medarbetarna. Observera att det inte är ett aprilskämt jag nu beskriver. Regionen utmärker sig som den enda i landet att införa jour för sin ambulanspersonal. Att år 2018 införa jour är sannerligen inte förenligt med 90-sekunders inställelsetid för personal som dessutom ingår i en katastrofmedicinsk organisation, och jourfrågan har inte heller förankrats med ambulanspersonalen eller respektive fackförbund.

Någon risk och konsekvensanalys har inte heller gjorts. Redan i dag finns ett maxuttag av jour i södra och östra delen av länet. Arbetsgivaren förlägger jouren under nattetid för att ambulanspersonalen inte ska räknas som nattarbetare, trots att de är på arbetsplatsen. Detta är ett oskick och inget annat än en manipulerad schemaläggning som slår ut kollektivavtalets egentliga intentioner som handlar om att minska arbetstiden för att skapa hälsosammare arbetstider. Vi ser redan nu att högt blodtryck och stress ökar på ett oroväckande sätt hos ambulanspersonalen, vilket i sig är ett reellt arbetsmiljöproblem.

När den av ambulanspersonalen så förhatliga jouren infördes i Gävleborg år 2016 så resulterade detta i att över 40 sjuksköterskor sa upp sig och klinikens budgetunderskott skenade iväg med cirka 10 miljoner kronor. Varför ska Region Jönköpings län uppfinna ett kantigt hjul igen?

Det är märkligt att en region som inte stärkt upp sin ambulansflotta sedan 80-talet trots att befolkningen ökat kraftigt och allt fler blir äldre, nu inför besparingar som ”jour”, som framför allt slår hårt mot den inte så högljudda gruppen patienter i behov av sjukvård. Jouren försämrar därtill länets sköra prehospitala beredskap. Det är dessutom en förlegad tanke att ambulanspersonal ska vistas på arbetet med 90-sekunders inställelsetid utan skälig ersättning samtidigt som chefslönerna och politikernas arvoden ligger på milsvida avstånd från svenska operativ vårdpersonal.

Region Jönköpings län står likt många regioner och landsting inför det faktum att skatteintäkterna inte täcker kostnaderna. Om nu jour vore så tidsenligt så kan man fråga sig varför inte regionens politiska ledning anammat modellen? Jour skulle kunna råda på all tid utom när det stundar fullmäktigemöte och när andra hastigt uppkomna möten sker. Kanske vore det en hälsosam läxa för ledande politiker och chefstjänstemän att själva vara bundna till jour? Arbetsgivaren anser det uppenbarligen lämpligt för ambulanspersonal, så varför inte?

Vi måste en gång för alla arkivera idéer om jour inom yrken med 90-sekunders utryckning till papperskorgen. Det ska nämnas att mycket inom ambulanssjukvården i Jönköpings län är bra, ja till och med föredömligt. Låt inte nedskärningar och jour förstöra detta.

Låt oss stå med rak rygg och värna de människor som behöver en ambulanssjukvård med beredskap. All tid på arbetet ska naturligtvis vara arbetstid. Det är hög tid att ta ambulanssjukvården på allvar.

HENRIK JOHANSSON