Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Eksemets statistiska berg-och-dalbana

Publicerad: 5 mars 2008, 08:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Många saker här i världen kommer och går, vädret skiftar, man blir förkyld en tid och snart frisk igen. Humöret går upp och ned, och det är inte alltid att man fattar varför. Och för oss som har eksem så varierar även hudproblemen under året och mellan åren.

Ibland kan man gissa varför eksemet blivit värre; för en del kliar det mer när man blir svettig på sommaren, för andra är det värst på vintern när man saknar UV-strålarnas immunpåverkan. En vanlig och underskattad faktor är förkylningar och andra viroser; det är som om kroppens inflammationsförsvar ibland ”spiller över” till huden och eldar på eksemet.

Men många gånger klarar inte jag att förstå varför eksemet blir sämre just nu, fast jag kan vara ganska säker på att det kommer att bli bättre efter en tid – oavsett vad jag gör! Regression mot medelvärdet, det är ett viktigt begrepp doktorn inte får glömma. Liksom placeboeffekten bidrar den till att våra åtgärders effekt överdrivs.

Om patienten har ett problem som varierar med tiden (typ eksem), så kommer patienten sannolikt att söka vård under en period då symtomen är som allra värst. Men då är chansen stor att nästa period blir mer genomsnittlig, och om vi då vid läkarbesöket gett dietråd i förhoppningen att mildra eksemet så kommer doktor och patient att dra slutsatse att: det var mjölkallergi! (Särskilt som dieten kombinerats med steroidkräm…) Så kan det komma en lugn period, och om patienten då fuskar lite med dieten så glöms det lätt eftersom det inte märktes på huden. Tills den dagen en glass följs av uppblossande eksem – då har man skäl att försöka minnas, och kommer på att man har fuskat. Denna statistiska fallgrop kallas recall bias – man har lättare att minnas en viss exponering om den följts av en upplevd konsekvens än om inget speciellt hände. (Borde det kallas ”selektiv glömska” på svenska?)

Nu är vi helt övertygade om att mjölkallergi är orsaken till eksemet, och skärpt diet följd av ny regression mot medelvärdet ger resultat. Den viktiga vändpunkten kommer när eksemet trots mjölkfri kost blossar upp. Nu står det och väger; antingen drar man slutsatsen att, nä, det var inte mjölkfritt som var svaret, eller så börjar spiralen nedåt med en otäck misstanke: är barnet allergiskt mot ytterligare saker än mjölk? Och i värsta fall tas så det ena livsmedlet efter andra bort och till slut äter patienten bara älgkött, ris och gurka – men eksemen är kvar!

Ända sedan jag började utbilda mig till barnläkare så har födoämnesöverkänslighet varit ett mysterium, ett gungfly, en chimär, ett töcken (förutom de med vanliga enkla typ 1-reaktioner och positiva pricktest eller RAST). Så när det gäller eksem är jag en pediatrisk dissident som hellre följer dermatologernas praxis: smörj och sluta fundera på varför eksemet finns där, vissa har helt enkelt känslig atopisk hud, allergifunderingar brukar inte leda någonvart.

PS. Kanske kan det finnas en liten, liten plats för att prova diet för barn med svåra eksem och positiv pricktest, men läs själv hur ytterligt lite vetenskapligt stöd dietbehandling av eksem har enligt Cochrane.

PPS. En kuriös effekt av regression mot medelvärdet är att skäll verkar funka bättre än beröm: Om ens prestation delvis beror på slumpen så kommer en utmärkt prestation (som ger beröm) oftare följas av en mindre god, medan en dålig prestation (som man får skäll för) även den kommer regrediera mot medelvärdet så att nästa försök lyckas bättre. Som med tärningskast, beröm sexan och du får antagligen ändå ett lägre tal nästa gång, skäll på ettan och tärningen skärper sig nog och levererar därpå ett högre tal. 

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev