Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

En Galen identitetspolitik – när mode går före vetenskapen, en resa från forntiden till nutiden

Publicerad: 15 Februari 2018, 14:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Vi människor, som de sociala varelser vi är, har sedan urminnes tider haft ett livsavgörande behov att snabbt sortera folk i grupperingar, först och främst i fiender och fränder. Därefter i olika sociala hierarkier för att passa in och spela enligt gällande dynamik. Vilka är de introverta, de extroverta, tanke-eller känslomänniskorna och så vidare?  Och för den med intresse för gruppens hälsa att förstå vad som skiljer de sjuka från de friska, så när Hippokrates med hjälp av humoralpatologi sökte sjukdomens orsak var det förenklat till obalans i någon av fyra kroppsvätskor (gul galla, svart galla, slem och blod).

Det fanns ingen vetenskaplig bevisföring för det då eller nu, men när den romerska läkaren Galen (Claudius Galenus) lyfte dessa obalanser till att beskriva även så kallade (psykiska) temperament efter vätskorna så blev det i ända in till 1800-talet vanligt att beskriva personer efter dessa termer. Kolerisk, melankolisk, flegmatisk och sangvinisk tenderade att cementeras även för att beskriva personen permanent, deras karaktäristiska eller snarare karikatyriska utseende dokumenterades och personer stigmatiserades.

Det var ur denna sjukliga soppa som psykoanalytiker som Carl Gustav Jung skapade det hopkok av personlighetstester vi i dag ser i rekryteringsprocesser, teambuilding-övningar och HR-verktyg för friska människor. Medan managementforskningen försökte hitta den bästa personlighetstypen för chefspositioner så sökte marknadsföringsavdelningen hur detta skulle användas bäst i direktmarknadsföringen mot konsumenterna.

Är du en gul, grön, blå eller röd person?

För sådan är konsumerismen – den behöver gruppera individerna till hanterbara segment som i sin tur använder sin konsumentmakt för att förstärka sin tillhörighet till gruppen, och den moderna människan absolut älskar att kategoriseras. Låt mig ge några exempel från olika populära digitala hälso- och friskhetsappar för att visa vartåt det lutar.

DNA- baserade personlighetstester

När israeliska MyHeritage eller svensk-schweiziska Karmagenes integrerar DNA-tester med enkätsvar med målet att visa allt från beteendetyp, personlig hälsa, kost till karriärsråd, skapas lätt en bild utav att dessa styrs utav gener, trots att bolagens produkter inte är FDA-godkända och de själva uttryckligen skriver att de inte får yttra sig om hälsodata. Mig veterligen är det enbart Anne Wojcickis amerikanska 23andme som numera har både FDA-godkänt och sund vetenskaplig grund i deras analyssvar. Det går alltså att göra om och göra rätt.

KBT-appar som segmenterar patienten

När vi ändå pratar om personlighet och beteenden så finns det ett problem när en enkät ligger till grund till den ”personliga” planen såsom i amerikanska Lantern, och även om bolaget redovisar forskningsartiklar till att enkäter kan användas för självskattning finns det anledning att vara skeptisk till färdiga paket erbjuds utan att konsultation mellan vårdtagare och vårdgivare utförs.

Kost- och motionsappar – sex sekunder till ett hälsosamt liv

Så när det kommer till att göra konkreta åtgärder och skapa hälsosamma vanor är det lika smidigt segmenterat. Populära svenska Lifesum lyckades på sex (6 st) klick rekommendera att jag, en 100 kilogram medelåldersman med kontorsjobb, ska ha en högprotein diet och ÖKA min proteinkonsumption. Personligt med ett citat från Lykke min ”näringsrådgivare”, inga plodprov eller biometrisk data behövdes.

Don't cut down, don't cut back, just eat more protein. Stay strong (and full) with loads of protein.

Den pubertala människans ålder är nu

Var för sig verkar dessa ovetenskapliga digitala lösningar vara harmlösa, men sammantaget får vi problem som sträcker sig utanför individens och det konsumentdrivna hälsoområdet. För när enkäter kopplade till osynliga algoritmer ska skapa en bild utav vem man är, skapar man en tro hos köparna att riktig vetenskap och vård fungerar efter kommersens logik. Det gör att vi får människor som tror att den som vill mest, skriker högst eller betalar bäst har rätt till vården och att det är den subjektiva upplevelsen, och tron som är grunden till beslut snarare än objektiva kriterier.

Förstå mig rätt, i den moderna vården finns det grupper som av medicinska skäl behöver en holistisk och personcentrerad vård, såsom multisjuka kroniker och äldre. Välbärgade hypokondriker och personer som själv eller vars släkt beter sig hotfullt för att få privilegier tillhör inte dem. I en tid av infantilism vore det nyttigt om beslutsfattarna poängterade vikten av att medicinska behov och sjukvårdsanställdas professionalism bestämmer hur resurser fördelas. Tyvärr tror jag att vi kommer se mer publikfrieri med utspel om pengapåsar till den ena gruppen efter den andra, och det kommer göra att fler och argare röster kommer höras från varje grupp. Ena dagen blir det förstföderskorna, andra prostatagubbar, sen afghaner utan uppehållstillstånd, därefter det tredje könet (som precis som de förra två fortfarande är ett socialt konstrukt), och så vidare tills vi har skapat ett apartheidsystem i vården för att alla ska få känna sig individuellt unika i sin egen subkultursgrupp och slippa vara en del av ett vuxet samhälle.

Det är inte val än så låt oss göra det vi kan undertiden,  genom att använda vetenskapligt förankrade lösningar och förpassa pseudo-vetenskaper och företag som bedriver sådant till historiens skithög.

” There can be no scientific dispute with respect to faith, for science and faith exclude one another”

Rudolf Virchow

NIMA JOKILAAKSO

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev