Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Enligt DN är mjölk och bröd beroendeframkallande

Publicerad: 12 augusti 2015, 07:24

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Något gick snett på Dagens Nyheter den gångna helgen. En märklig artikel som inte höll måttet lades ändå ut på nätet 8 augusti (jag vet inte om den kom i tryck på papper). När ansvariga på DN uppmärksammades på detta togs artikeln genast bort från webben, men budskapet hade redan fått spridning via sociala medier.

Barn med autism eller adhd bör undvika bröd och mjölk för att lindra sina symtom. Livsmedlen innehåller beroendeframkallande ämnen som påverkar hjärnans belöningssystem. Det menar måltidsprofessor Charlotte Erlansson-Albertsson som stöder sig på flera internationella vetenskapliga studier.”

Detta är varken rätt eller nytt. Professorn i fråga har larmat om faran med kasein och gluten i många år, till exempel i radioprogrammet P4 Dalarna 11 oktober 2012.

Dessa barn [med autism eller adhd] har problem med sin matsmältning, smälter maten långsammare, och det gör att de blir särskilt känsliga för två matvaror, nämligen mjölk och bröd. … när så dessa proteiner [mjölkprotein och gluten] bryts ned väldigt långsamt får man effekter av dessa ämnen som kan påverka hjärnan. De kommer in i blodbanan och beger sig till hjärnan, och där kan de framkalla fenomen som social isolering, svårigheter att kommunicera, och allt det som karakteriserar dessa barn med adhd och autistiska störningar.”

Professorn hävdar att när mjölkprotein och gluten bryts ned i tarmen bildas kortare peptidkedjor som via blodet tar sig till hjärnan och påverkar opiatreceptorerna i hjärnans belöningssystem. Därmed skulle barnen dels bli sjukare av dessa födoämnen, dels utveckla ett beroende som gör att de vill fortsätta äta dem.

Charlotte Erlanson-Albertsson är professor i medicinsk och fysiologisk kemi i Lund. Hon har forskat på aptitreglering och tillsammans med sin make som är biokemist har hon utvecklat ett bantningspiller baserat på spenatextrakt. Patenten har sålts vidare till Greenleaf Medical AB som marknadsför produkten Aptiless (eller Appethyl). Erlanson-Albertsson har inte publicerat några vetenskapliga artiklar om kostens påverkan vid psykiatriska tillstånd, men hon håller föredrag och uttalar sig gärna i frågan.

Hypotesen att hjärnan förgiftas av opioida peptider från födan har mycket ringa stöd i forskning. I artikeln i DN lämnas en länk som går till en översiktsartikel där författare som själva är övertygade om autism-opioid-hypotesen refererar studier som stödjer deras uppfatting, speciellt en studie som de själva gjort på diet mot autism.

En färskare och mer systematisk genomgång av forskningen publicerades förra året i Journal of Child Neurology. Man gick igenom alla artiklar om gluten- och mjölkfri kost till personer med autism och fann att ”the evidence on this topic is currently limited and weak”. Författarna konkluderar med att diet fri från kasein respektive gluten inte bör ordineras till barn med autism (förutom om de i tillägg till autism även har mjölkallergi eller celiaki). Vad gäller ADHD och kasein/gluten kan jag inte hitta några behandlingsstudier alls.

Tyvärr hade DN-reportern Katarina Lagerwall inte intervjuat någon sakkunnig i barnneuropsykiatri utan istället frågat en vuxenpsykiater som är utredare på Socialstyrelsen. ”Man ska prova alla saker som går och det här är inte något farligt” citeras Astrid Lindstrand som inte kunde säga när dietbehandlingen kan få Socialstyrelsens välsignelse, men det skulle kunna ske redan inom något år.

Men dietinterventioner till barn är inte riskfria. I och med att man tar bort födoämnen finns fara för att man inte fullt ut lyckas ersätta dessa, och vi ser att barn på dieter ibland får för lite kalorier eller näringsämnen. Speciellt vanskligt kan det bli om barnet har autism, eftersom de ofta redan har ett mycket begränsat urval av födoämnen de accepterar att äta.

Professor Erlanson-Albertsson verkar tycka att vi alla borde sluta med mjölk och gluten, att dessa födoämnen via morfinliknade effekter påverkar våra hjärnor och gör oss beroende lite till mans. Till DN sade hon att ”ett matberoende på grund av opioida peptider i bröd och mjölk kan alla människor drabbas av". Som exempel tog hon att om man har svårt att sluta äta exempelvis pizza bör det tolkas som tecken på ett matberoende. Jag är tacksam för att DN tog bort artikeln.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev