Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Ett ansvarsfall som är något i hästväg

Publicerad: 4 December 2009, 10:28

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Vi är alla djur (inte bara männen) och har lärt oss mycket om oss själva genom att undersöka hur andra djur gör, från schimpanser (som är >99 % människa?) till bananflugor, rundmaskar, jästsvampar och bakterier. Därför tycker jag att det kan vara på sin plats att titta på ett veterinärmedicinskt ansvarsfall som ännu inte är slutligt avgjort; det handlar om en häst som skadats efter kiropraktisk manipulation av halsryggen.

Hästen ifråga besökte 2007 en legitimerad veterinär som tidigare framgångsrikt behandlat djuret för hälta. Denna gång kom han fram till att hästen var stel i nacken och veterinären valde att manipulera de översta halskotorna på stoet. Under det följande dygnet utvecklade hästen ataxi och kranialnervspåverkan (ansiktsförlamning, sväljningssvårigheter). Ägaren lät då söka annan hjälp för djuret, inklusive mer kiropraktisk behandling, denna gång av humankiropraktor. Tyvärr hjälpte det inte tillräckligt och hästen avled på grund av sväljningssvårigheter och hjärtproblem ett drygt år efter manipulationen. Vid obduktion fann man nervskador främst i vagus och förlängda märgen.

Veterinären hade endast genomgått en fem veckor lång utbildning i djurkiropraktik vid BackBone Academy. Ansvarsnämnden fann att hästen utvecklat neurologiska symtom efter den första manipulationen. Veterinären fick en erinran då han antingen manipulerat utan att röntga först, eller alternativt manipulerat trots att han på röntgen borde ha sett en avvikelse (chip fragment) som fanns längre ned i halsryggen. (Ord står mot ord vad gäller om hästen röntgades före eller efter manipulation, och avvikelsen längre ned i halsryggen anses ändå inte ha med skadan på medulla oblongata att göra).

På Jordbruksverket är de missnöjda med ansvarsnämndens beslut och har överklagat till länsrätten. Ansvarsnämndens beslut kan tolkas som att man anser att veterinärer handlar i enligt vetenskap och beprövad erfarenhet om de behandlar djur med kiropraktisk manipulation. De två sakkunniga som bistått ansvarsnämnden har båda genomgått samma korta utbildning vid BackBone Academy, vilket hästägaren hävdat gör dem jäviga, och där får han medhåll av Jordbruksverket. Verket är dock otydligt vad gäller om man helt avvisar kiropraktisk behandling av djur som ovetenskaplig eller om de bara anser att denna veterinärens utbildning i kiropraktik var alldeles för kort.

Vad man lär sig på fem veckor vid BackBone Academy i Tyskland framgår inte av deras hemsida, men de tyska instruktörerna är inte bara veterinärer utbildade inom kiropraktik. De har alla utbildning i akupunktur och flera även i kinesiologi, osteopati, guldakupunktur, laserakupunktur och/eller magnetterapi. Grundaren till akademin har dessutom lov att behandla människor efter sin heilpraktikerexam.

I Sverige finns det förstås kiropraktiska behandlare som har längre utbildning i manipulation än dessa veterinärer. En del legitimerade kiropraktorer behandlar även djur.  KFS-kiropraktorerna i Hästkirogruppen menar att man bör tänka på att ”Dina eventuella ryggproblem överförs ofta till hästen. Därför är det viktigt att låta en kiropraktor undersöka både dig och din häst!”

Men varför drabbades hästen av neurologiska symtom inom ett dygn efter kiropraktisk behandling? Ansvarsnämnden verkar tro att veterinären verkligen lyckats rubba atlaskotan och att man på något sätt sekundärt fått en tryckpåverkan på hjärnstammen. För mig verkar det mer troligt att det handlar om stroke i hjärnstammen på grund av vertebralisdissektion. Att det kan ge dessa symtom hos människa finns väl beskrivet, inklusive fallbeskrivningar av patienter som drabbats av stroke i hjärnstammen efter kiropraktisk manipulation.

För säkerhets skull frågade jag någon som kan detta bättre än jag. Om en människa hade fått motsvarande symtom med facialispares, sväljningsproblem, ataxi och hjärtrytmrubbning strax efter manipulation av halsryggen, hur hade en neurolog tolkat det?

Neurologöverläkare Björn Holmberg på Sahlgrenska svarade att ”fallet låter som en vertebralisdissektion med efterföljande ischemi i hjärnstammen. Risken för hjärtarytmier är ökad och nu för tiden hjärtövervakas alla sådana patienter på strokeenheten. Vi har haft flera fall under åren med denna komplikation dagar till veckor efter nackmanipulation, även plötslig död p.g.a. hjärtarytmi. Andra kraftiga nackrörelser som gett dissektion finns också beskrivna i fallrapporter, t.ex. golfsving eller brottning.”

Ceterum censeo Carthaginem esse delendam.

MATS REIMER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev