Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Expressen avslöjar orsaken till IBS

Publicerad: 29 augusti 2013, 11:04

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Häromdagen ropade Expressens löpsedel ut: VANLIGA MAGBESVÄR orsakas av AMÖBA - 1,8 MILJONER DRABBADE - Diarré - Förstoppning - Magknip - Forskare: Enkel behandling. Tidningens medicinreporter fyllde på med en krönika om att patienter med mag-tarmbesvär inte blir tagna på allvar i vården: "Att sjukhus och vårdcentraler inte erbjuder rutinprovtagning för en vanlig parasit ... är oroande. ... Testet för amöban är förhållandevis billigt och behandlingen är relativt okomplicerad." Men så enkelt är det nog inte.

I artikeln Vanligt magknip kan vara orsakat av amöba berättas om forskning som SR Jönköping var först att rapportera om. Expressen har hittat en egen vinkel genom att intervjua en kvinnlig patient, med hittills oförklarliga magbesvär, som nu vill testa sig. "Det kan vara på morgonen när jag vaknar, eller efter en måltid. Eller så uppkommer det vid stress, säger hon. Att värken skulle kunna bero på en magparasit ger henne nytt hopp om att komma tillrätta med problemen: Det här är värt att kolla upp."

För oss kliniker som då och då ordinerar fecesmikroskopi av amöbor och maskägg är inte Dientamoeba fragilis okänd, men de få gånger jag får detta svar är det alltid osäkert om det verkligen orsakar patientens symtom. Men har man hittat den blir det förstås behandling. Det är ingen egentlig amöba utan är närmare släkt med flagellater som trichomonas fast D.fragilis förlorat flagellerna.

För att vara en parasit som varit känd i snart hundra år finns det ganska lite skrivet, bara ett par hundra artiklar i PubMed, antagligen för att D.fragilis betraktats som harmlös, en av alla våra kommensaler i tarmen. Men det har kommit en del artiklar som hävdar att Dientamoeba ibland kan ge symtom som diarré, IBS eller till och med värre. Märkligt nog sägs denna tarminfestation till och med kunna orsaka förstoppning?

Vad jag kan förstå har nya känsligare PCR-metoder hittat betydligt högre förekomst av D.fragilis än äldre PCR-varianter eller mikroskopering. Det verkar därför förvirrande att jämföra förekomsten mellan olika material, även i de helt färska artiklar från 2013 jag kort skall nämna. I ett flyktingläger i Gaza  hade 9 % av de provtagna patienterna Dientamoeba, och hälften hade samtidig infektion med Entamoeba histolytica/dispar.

Hos patienter i nordvästra Iran fann man med mikroskopi 2,1 % förekomst av D.fragilis och med PCR ökade det till 2,4 %. En stark kontrast till Danmark där hela 42 % av proven var positiva med den nyaste PCR-metoden. Turkiet däremot har mindre Dientamoeba; i ett stort patientmaterial från huvudstaden Ankara  dominerar giardia med 40 % positiva prov medan måttliga 9 % visade D.fragilis. Och i en mindre studie  på 55 IBS-patienter, 80 med gastroenterit och 50 friska kontroller fann man inte Dientamoeba i ett enda prov.

I svenska medier slås nu D.fragilis upp stort efter att en artikel från Ryhov i Jönköping publicerats. Sjukhuset har intresserat sig extra för denna protozo sedan man våren 2012 undersökt ett anhopning av misstänkt tarminfektion på Grästorpsskolan. Då ett barn visade sig bära den fruktade EHEC undersöktes de flesta barn och deras familjer, men ytterligare fall av EHEC fann man inte. Däremot upptäckte man massor med Dientamoeba, bortåt 75 % hade detta och de som upplevde symtom erbjöds behandling.

Det märkliga är att när smittskyddet sedan valde ut en jämförbar kontrollskola som inte verkade ha något pågående utbrott så var lika många positiva även på Vätterslundsskolan, och i mediarapporteringen talar man plötsligt om "utbrott" på två skolor. Man undrar stilla om man skulle fått samma resultat på alla skolor i trakten. Då man senare undersökt läget i Östersund var bara 3 % av patienter med magsymtom positiva (enligt smittskyddsläkare Peter Iveroth).

Jag tycker det verkar märkligt med de extrema siffrorna från Jönköping (10 % av friska där har tidigare befunnits vara bärare), och det verkar inte gå att skylla på att PCR är alltför känsligt eftersom de fann nästan lika många positiva med enbart mikroskopi. Kan verkligen Dientamoeba vara flera gånger vanligare i svenska bibelbältet än i Turkiet, Iran, Jämtland och flyktingläger i Gaza? Vi får vänta på svaret.

Ännu märkligare är att "utbrottet" i Jönköping inte bedarrar, för intensiva råd om bättre handhygien har inte lyckats minska bärarskapet av Dientamoeba på dessa två skolor. När nya prover togs hösten 2012 var fortfarande 75 % av barnen bärare, och bland de barn som fått antibiotikabehandling hade ändå många kvar sin Dientamoeba (eller fått den på nytt).

Den  vetenskapliga artikel som publicerats handlar dock inte om själva utbrottet utan är en mer teknisk artikel om hur man hos barn med D.fragilis och samtidig springmaskinfektion lyckats upprepa andra forskares fynd och påvisat DNA från Dientamoeba inuti springmaskäggen. Det stödjer den spännande hypotesen att D.fragilis sprids med hjälp av springmask, för det har tidigare varit ett mysterium då Dientamoeba inte verkar kunna bilda cystor och inte klarar sig utanför människan någon längre stund.

Den för mig mer intressanta frågan, som forskarna i Jönköping inte verkar ha något svar på, är om barn med D.fragilis oftare har magont eller diarré än barn utan parasit. Och nästa fråga blir sedan om barn med magont och Dientamoeba blir friskare av metronidazol än av placebo. Här har Expressen gått händelserna i förväg, som om dessa frågor redan besvarats jakande.

Efter att Dagens Eko slagit upp nyheten om att en parasit förklarar vanliga men tidigare odiagnostiserade magbesvär så verkar alla andra nyhetsredaktioner ha hängt på, men ingen enda ställer några kritiska frågor eller ifrågasätter dessa oväntade resultat från Jönköping (som alltså inte ännu publicerats i någon vetenskaplig tidskrift). Det är beklämmande att se hur alla journalister löper i flock, och i täten Expressen som är en av de få som har en medicinsk fackreporter och därmed borde bevara sansen.

Till vår mottagning har det redan hört av sig familjer som vill testa för parasiter, och jag antar att många andra mottagningar upplevt detsamma. Men tills bilden klarnar vill jag göra som tidigare och reservera parasitproverna för de som har mycket långdragna besvär med magont och diarré. Och jag känner mig inte pigg på att börja parasittesta barn med förstoppning.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev