”Göteborgs-Posten avslöjar hur man höjer sitt IQ”

Dagen före valet påstod Göteborgs-Postens förstasida att det är ”aldrig försent att fixa högre IQ”, ett optimistiskt budskap påminnande om en av Arbetarepartiets affischer från förra valrörelsen: ”Alla ska kunna bli bäst i test”. Reportaget i GP handlade både om att man genom träning avsevärt kan höja sitt resultat på Högskoleprovet och att det finns vetenskapliga bevis för att träning (eller egentligen skolgång) kan höja intelligensen mätt med IQ-test.

Att träning hjälper på Högskoleprovet finns anekdotiskt bevis för bland min egna avkomma, jag tror framför allt det var ordkunskapen som förbättrades genom att systematiskt plugga vad olika prefix och suffix betyder. Men att man genom träning skulle höja IQ lät märkligare, även om det verkar troligt att barn som av någon anledning inte deltar i skolan faller i uppmätt IQ.

GP intervjuade forskaren Anton Lager på KI, och studien är verkligen intressant. Artikeln Cognitive and emotional outcomes after prolonged education: a quasi-experiment on 320 182 Swedish boys bygger på att Sverige under 1950-talet införde det obligatoriska nionde skolåret gradvis, vid olika år i olika kommuner, och inte i hela landet samtidigt. De födda före 1945 började i stort sätt alla i den gamla folkskolan, och först kullarna födda efter 1955 började mangrant i den nioåriga grundskolan. Ett medvetet experimentellt upplägg för att bättre kunna utvärdera reformen, något dagens beslutsfattare borde inspireras av.

I detta material kunde man nu långt senare jämföra pojkar från samma ort, och samma klassbakgrund, som antingen gått i den gamla skolan eller i den nya längre grundskolan och se om det påverkat deras begåvning mätt under mönstringen. Resultaten på försvarsmaktens kognitiva tester har översatts för att likna dagens IQ-mätningar, medelvärde 100 och standardavvikelse 15 enheter.

I genomsnitt ökade införandet av grundskolan de unga männens IQ med 0,75 enheter. Att forskarna lyckas påvisa en sådan liten förändring beror på att de haft ett så extremt stort dataset. Denna marginella ökning av IQ sågs bara bland bönders och arbetares söner, inte bland dem vars fäder stod högre på samhällsstegen. Grundskolan minskade därmed IQ-gapet mellan samhällsklasserna en aning.

GP berättar inte i artikeln hur blygsam IQ-ökningen var, inte heller om en möjlig biverkan av längre skolgång. För märkligt nog verkade deltagande i grundskolan samtidigt ha medfört en negativ inverkan på sådan emotionell stabilitet som efterfrågas i det militära, enligt psykologiska skattningar vid mönstringen. En annan intressant sak studien fann var att sådan emotionell stabilitet är en lika stark prediktor för framtida hälsa som intelligens är. Båda dessa faktorer betydde mer för framtida dödlighet än vad klassbakgrunden gjorde.

Det är möjligt att en del av den gynnsamma effekten av ett extra skolår beror på att fler därefter valde att läsa vidare på gymnasiet eller annan frivillig utbildning. En social effekt var också att barnen inte redan i årskurs sex sorterades till olika sorters studier, utan de fortsatte i gemensam grundskola tre år till. Dessutom infördes en riksnormerade läroplan med engelska som ett obligatoriskt ämne.

IQ må vara svårt att definiera, men går att mäta och ger inte bara en fingervisning om hur lätt man kommer ha att lära i skolan, eller hur välbetalt jobb man har chans att få som vuxen, utan IQ korrelerar även (negativt) med risk för förtida död och risk för en rad psykiska sjukdomar.

Göteborgs-Postens träningsråd för högre IQ innefattar korsord, sudoku, tv-spel, pussel och fysisk träning. När jag söker efter kontrollerade studier på dessa interventioner är det magert, förutom att det forskas på om fysisk träning kan förbättra barns inlärning, men inte ens de resultaten verkar helt vattentäta.

Så om ditt skolbarn hävdar att spela Fortnite är ett bättre sätt att höja IQ än vad läxläsing är - gå inte på den lätte.

MATS REIMER