Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Hur bevara livet i nordkoreanskt fångläger?

Publicerad: 17 april 2013, 09:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Vi lyssnar på svensk radio medan vi äter den koreanska salladen kimchi som består av syrade grönsaker. På burken kan vi läsa att den innehåller savoykål, morot, daikonrädisa, lök, vitlök, ingefära, chilipeppar och havssalt. Morgon-middag-kväll äter man den här hälsosamma inläggningen i Korea. Varje familj och varje landsända har sitt eget recept.

Jättegott! skulle allas vår svenska Mat-Tina utbrista och det gör vi med. Ni kan också testa kimchi eftersom inläggningen numera finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker i Sverige.

" ... och grillades över öppen eld" hör vi helt plötsligt från radion och det tar några sekunder innan vi fattar att det inte rör sig om ett matlagningsprogram. Ja, kött handlar det om förstås, men i form av levande människokött. En 13-årig koreansk pojke binds så att kroppen bildar ett U som sedan hängs upp över öppen eld så att han ska få fart på språklådan. När pojken försöker vrida sig för att undkomma de helvetiska plågorna tar en, ska vi säga människa (?), en stor gaffel och sticker den i pojken, så att han dinglar stadigt över elden. Han överlever mot alla odds tack vare en medfånge som tar sig an honom. Salt kålsoppa finns i lägret och fången vet att den kan hålla sår rena.

Vad är det frågan om? Det är frågan om Nord-Korea och livet i arbetslägren. Skildringen av "Flykten från läger 14 : den dramatiska rymningen från ett nordkoreanskt fångläger" av den prisbelönte amerikanske journalisten Blaine Harden.

Shin Dong-huyk föds i arbetslägret 1982. Han känner bara till den värld som finns innanför elstängslen. Livet består av att leta mat och undvika stryk. Mänsklig värdighet vet han intet om. Svält, tortyr och angiveri känner han desto bättre. För löfte om större matportioner förråder han sin mor och bror. Modern hängs och brodern skjuts med pojken och fadern ditkommenderade på första parkett

Shin Dong Huyk har besökt Sverige och därför pratar man om honom i radio medan vi mumsar kimchi i ett svenskt kök från Kvänum. På Bokia, där jag dagen efter inhandlar skildringen, berättar bokhandlaren att den nu vuxne Shin även varit på svensk TV. Javisst, Shin lyckas med det omöjliga. Att fly genom att bokstavligen trampa på sin döde kamrats kropp, så att el-strömmen i stängslet leds via kamraten ner i jorden. Shin inleder sin långa resa för att bli mänsklig något som han knappast har varit tidigare. Han lever numera i både USA och Syd-Korea. Dessutom reser han världen runt för att berätta om livet i fånglägren.

Hur bevara livet i ett nordkoreanskt arbetsläger? Det bästa är förstås att vara född där. Att inte veta om något annat än det icke-mänskliga lägerlivet. Självmord förekom ofta i den här bestialiska miljön med resultatet att de anhöriga drabbades. Självmördaren har undkommit Partiet och då måste någon annan stå till svars. För Shin blir självmord aldrig ett realistiskt alternativ eftersom han inte vet om något annat liv. De fångar som en gång levt utanför har det betydligt svårare och frestas att gå mot elstängslen.

En dag börjar Shins väckelse till människa via en medfånge som kan berätta om livet utanför. Längtan föds hos Shin och det är den första bränslestickan som ger Shin kraft att agera. Vad driver en människa? Mat förstås! Mat! Hur mat kan smaka och att få äta sig mätt. Det är det som driver Shin för hittills vet han bara om svält och sådant som majs, kål, daikonrädisor, gristarmar, råttor och insekter.

"Flykten från läger 14" skulle lika gärna kunna heta "När självmord inte blir en frestelse".

På bokens försättsblad står: Till de nordkoreaner som är kvar i lägren.

Amnesty International uppskattar att det finns 200 000 människor internerade i arbetsläger i det slutna Nord-Korea.

På ett annat försättsblad en liten nyhet från (Nord)koreanska centrala nyhetsbyrån, 6 mars 2009:  I vårt land finns inget problem med "mänskliga rättigheter" eftersom alla lever ett mycket värdigt och lyckligt liv.

ING-BRITT PERSSON

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News