Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Hur man tar tempen på ryggen

Publicerad: 25 November 2008, 07:58

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Min blogg om risken med att behandla med manipulation av halsryggen gav upphov till många reaktioner. Och kanske var rubriken som pekade ut kiropraktorerna fel. För även sjukgymnaster och läkare som sysslar med manuell medicin tror jag kan riskera att skada kärlen till hjärnan om halsryggen utsätts för snabba eller överdrivna rörelser.

Jag berörde i bloggen även att den ursprungliga teorin bakom kiropraktiken är oförenlig med det vi idag vet om hur kroppen fungerar. Då invände flera kiropraktorer att Palmers lära är hundra år gammal, och att man kommit längre nu.

Många kiropraktorer har säkert lämnat Palmers teser bakom sig. Om den ursprungliga teorin stämmer eller ej är inte heller det avgörande för om kiropraktik fungerar i verkligheten. Statiner fungerar, men vi vet inte helt säkert om de fungerar via kolesterolsänkning eller via någon annan mekanism. Man kan ha en metod som fungerar trots att teorin är fel.

Enligt SBU och andra litteraturöversikter finns det stöd för att kiropraktik fungerar mot ryggsmärtor. Om det fungerar bättre än naprapati eller analgetika plus rådet att röra på sig så mycket det går är inte lika säkert. Men skolmedicinen är inte speciellt framgångsrik i att behandla ont i ryggen, och kiropraktorer hjälper många patienter som är nöjda. Jag tycker att det är ett område där olika manuella behandlingar fyller sin plats.

Men när jag den senaste månaden surfat runt på olika legitimerade kiropraktorers hemsidor är det inte så få som rekommenderar undersökningsmetoder som verkar tveksamma och som vill behandla allsköns krämpor och sjukdomar långt från ryggraden med kiropraktik.

Palmer den äldre startade kiropraktiken och Palmer den yngre expanderade verksamheten. En av de metoder som sonen Palmer introducerade var neurocalometern. Genom att mäta temperaturskillnader i huden på ömse sidor av kotpelaren påstods man kunna avgöra vilka kotor som var ”subluxerade”. Instrumentet presenterades 1924 och påbjöds att leasas för stora pengar. Som jag förstått historien var det bråk som följde en av anledningarna att B.J. Palmer tappade inflytande över kiropraktiken.

Döm om min förvåning när jag finner att en lätt moderniserad version av neurocalometern kallad Nervo-Scope säljs (8900 kronor plus moms) och används i Sverige idag! Lite fler verkar använda mer avancerade kombinerade instrument (t.ex. Subluxation Station för upp till 100.000 kronor) som förutom hudtemperatur även mäter muskelaktivitet med ytligt EMG och därtill hjärtfrekvensvariabilitet.

Någon inom skolmedicinen accepterad forskning verkar inte ligga bakom detta nya instrument (även om FDA godkänner det som ofarligt för patienten). Termografi verkar inte tillföra någon användbar kunskap vid ryggsmärta. EMG av onda ryggar verkar inte heller ha något stöd, även om det forskas på om SEMG kanske kan ha någon plats i bedömningen av post-polio och andra neuromuskulära tillstånd. 

För mig är det svårt att komma till annan slutsats än att dessa instrument i första hand leder till att patienten uppfattar det hela som mer vetenskapligt när han får en färgrann bild av sin onda rygg. Och i värsta fall kan helt friska patienter förmås att tro att de behöver förebyggande behandling – ”Du kan ha subluxationer utan att veta om det. Precis som hål i tänderna eller cancer kan man ha subluxationer utan att några varningstecken finns. En noggrann undersökning av din kiropraktor kan visa om du har några och hur allvarliga de är.” 

Lite googlande och surfande hittar många kiropraktiker som gör de mest osannolika påståenden. Hur representativa dessa är kan jag inte avgöra, men det verkar som om de som inom kåren kämpar för att kiropraktiken skall bli evidensbaserad har ett stort arbete framför sig.

MATS REIMER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev