Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Hur vetenskapsfrämjande är de svenska kiropraktorföreningarna (egentligen)?

Publicerad: 30 juli 2012, 00:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Min bloggkollega Mats Reimer blåste upp en smärre virvelvind när han började skriva om kiropraktorer för cirka tre år sedan. Mats adresserade bland annat legitimerade kiropraktorer som på sina hemsidor påstod att man med "kiropraktisk behandling" kunde bota allt från kolik till otit till barnlöshet. Även pseudovetenskapliga metoder som applied kinesiology, kraniosakral terapi och homeopati förekom lite varstans.

Bloggtexterna frammanade en välbehövlig diskussion kring yrkets vetenskapliga ramar och Dagens Medicin publicerade också en kritisk artikel gällande landstingens (bristande) kontroll av kiropraktorernas verksamheter.

Hemsidorna hyfsades i alla fall till efter hand, men två frågor hängde i luften. Hur stod det egentligen till med yrkets vetenskapsförankring i stort och hur skulle man tolka de städade hemsidorna? Var ändringarna endast en ytlig fernissa eller hade kritiken tvingat fram en mer grundläggande självsanering? Ett internt mail från en av föreningarnas dåvarande ordförande indikerade tyvärr att föreningen (LKR) uppmanade sina medlemmar att ändra den officiella informationen, inget annat.

"... Det är en fråga om hur vi formulerar oss i skrift och i vår kommunikation mot patienter. Det är inte fråga om att ändra hur vi arbetar eller vilka patienter vi behandlar."

Kiropraktorskrået består hårdraget av en varierande kunskapskombination som sträcker sig från ren pseudovetenskap till vetenskaplig kunskap och däremellan en hel del "ärvd" godtycklig kunskap. Kunskap som behöver utmanas från grunden. Med andra ord inget som sker över en natt, vilket jag har stor förståelse för. Men, det torde inte vara några större problem för branschorganisationerna att otvetydigt markera åt vilket håll man ämnar leda yrket.

Hur ser det då ut idag? Har föreningarna, Kiropraktiska Föreningen Sverige och Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, valt att leda en tydlig kurs bort från alternativa metoder och teser? I dag kan man läsa följande på föreningarnas hemsidor gällande vetenskaplighet:

"En kiropraktor praktiserar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Verksamhetsområdet är neuromuskuloskeletala besvär." Min markering. (LKR)

"Medlem som praktiserar utanför ramarna definierat i LKR's riktlinjer, ska anmäla detta till LKR.. ..  Verksamheten skall bedömas av Vetenskapliga Rådet, med stöd av Etiska Rådet, för att avgöra:
• om verksamheten vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet,  • om verksamheten verkar vara relevant för våra patientgrupper och  • om medlemmen har kompetens för denna verksamhet.
... Om verksamheten inte bedöms rymmas inom riktlinjernas ramar, får medlemmen inte utföra den under LKR:s namn eller i lokaler där man utövar kiropraktik i LKR:s namn.. ..".

"KFS har en central uppgift att omsätta den vetenskapliga utvecklingen till den kliniska kiropraktiska vardagen. KFS arbetar därför med att utveckla och anpassa kliniska riktlinjer för vård och omhändertagande av akuta och kroniska rygg- och nackbesvär i enlighet med modern evidensbaserad vetenskap för bästa säkerhet och effektivitet."

Ovanstående ser onekligen glädjande ut, men skrapar man lite på ytan så dyker det upp en del tvivelsmål, både hos LKR som samlar de utlandsutbildade kiropraktorerna och hos de svenskutbildades förening KFS, dit jag själv tillhör även om jag inte är medlem.

Citaten nedan är hämtade från LKR-ordförandens arbetsplats (som inte längre arbetar som kiropraktor utan som KBT-terapeut) där man städat undan de tidigare påståendena gällande kiropraktisk behandling av barn med adhd, astma, enures och kolik. I dag väljer man att i stället uttala sig lite mer modest:

" Det är viktigt att betona att en kiropraktor inte behandlar symptom eller sjukdom utan istället avlägsnar de blockeringar i ryggraden, kraniet eller bäckenet som hindrar kroppen från att fungera på bästa möjliga sätt."

Vad man avser med "blockeringar i kraniet" och hur dessa är tänkta att behandlas framgår inte. Vidare kan man bland annat läsa på hemsidan att: "För att behandla hypofysen trycker man t.ex. mitt på stortån."  Vi får hoppas att ordföranden trots allt inte främjar dessa typer av alternativa teser och behandlingar.

Söker man på LKR och utbildning hamnar man på en sida där föreningen länkar till följande vidareutbildningar: Applied Kinesiology, Sacro-Occipital Technique, Gonstead, "pediatrisk kiropraktik" samt The Carric Institute med sin "chiropractic neurology" som jag skrivit lite om tidigare.

"Mats har kontinuerligt deltagit i fortbildning inom kiropraktik, neurologi, Applied Kinesiology"

"Eva har tack vara sitt genuina intresse uppdaterat sina kunskaper för att på bästa sätt kunna hjälpa sina kunder, bland annat i neurologi, kranio-sakral teknik, Network Spinal analys"

"Han har många utbildningar inom kiropraktik, såsom Applied kinesiology, Sacro-occipital technique, Cranio-sacral technique, nutrition och akupunktur."   Att en förening som förordar vetenskaplighet samtidigt kan främja dessa typer av vidareutbildningar är minst sagt konfunderande.

Nu vandrar vi över till KFS.

Styrelseledamot i KFS säger så här på sin hemsida:

"Kiropraktikens mest kända behandlingsmetod är kotjusteringen, dvs. att med ett kort riktat tryck med handen mot en förskjuten kota lösgöra denna från dess låsta läge så att rörligheten ökas och muskulaturen kan placera den rätt."  Svårt att se att detta är ett exempel på att "omsätta den vetenskapliga utvecklingen i den kiropraktiska vardagen".

Två ytterligare styrelseledamöter i KFS, varav den ena ledamoten benämns som "forsknings- och utbildningsansvarig", ingår i den så kallade "hästkirogruppen". En grupp som består av några legitimerade kiropraktorer som påstår sig kunna bedöma och behandla hästar (och hundar) med "kiropraktik".

"Djurkiropraktik" saknar inte bara vetenskapligt stöd, två av de mer kända utbildningarna har också kritiserats för sina många pseudovetenskapliga inslag:

"Conclusion: Animal chiropractic and the veterinary chiropractic courses scrutinized here mix science, pseudoscience and fantasy and make no visible effort to show which is which. They give biased information and refer to more or less irrelevant articles to make the courses look serious and credible. Many of the methods taught lack evidence as well as plausibility and are clearly outside the realm of medical science. We found no evidence for the use of animal chiropractic in veterinary medicine."

Styrelsesuppleant i KFS, tidigare ledamot i etiska rådet presenterar sitt rehabiliteringsteam på följande sätt:
"I Team Rehab finns nu kiropraktor, massageterapeut samt homeopat." Har svårt att tro att någon som förordar homeopati är ett fan av vetenskaplig kunskap.

----------------

Sammantaget är det inte en helt betryggande bild av föreningarna som kikar fram och flera av ovan exempel är definitivt inga bra vetenskapsfrämjande vägvisare. I värsta fall är föreningarnas vetenskaplighet just ett försök att putsa ytan, alternativt en egenanpassad relativitet. I bästa fall är det bara jag som är klentrogen och pessimistisk.

Men jag vill också att ni funderar en stund på hur det hade sett ut om ovan exempel hade varit legitimerade läkare och läkarförbund.

Tack för ordet!

HANNA BRUS

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev