Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Ibland kan fördomar vara till nytta

Publicerad: 8 februari 2008, 10:17

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Fördomsfull vill ju ingen vara, ett sådant negativt ord. Men jag vill faktiskt försvara vissa fördomar som god informationsekonomi. Det första intrycket är väldigt informativt, och då det sparar massor av tid och energi så litar nog så gott som alla av oss på sitt första intryck, sin ”magkänsla”.

Dock krävs två saker av en verkligt nyttig fördom:
1. Den skall vara statistiskt korrekt.
2. Den skall gå att koppla bort om vidare kontakt med personen visar att den statistiska sanningen inte gäller i detta fall.

Vi gör alla så: antar att långa barn är äldre (och därmed mognare) än korta barn, antar att stora kraftfulla hundar är farligare än små knähundar, och så vidare.

Jag minns en somalisk kvinna jag tog emot på infektionskliniken. Det var en stor kvinna med en lunginflammation som inte ville gå över på vanligt penicillin, och jag fann dämpning över halva ena lungan. Mina fördomar sade att hon sannolikt hade TBC, men det passade inte med hennes fördomar: - I can’t have TB. I’m fat, and only thin people have TB!

På samma sätt tycker jag att det politiskt korrekta avskaffandet av ”raser” i biologisk mening är att kasta ut barnet med badvattnet. Även om alla genpooler går i varandra i ett kontinuum utan skarpa gränser, så betyder inte det att rasbegreppet är medicinskt meningslöst. Även om regnbågen innehåller hela spektret så kan vi prata om grönt eller blått, utan att förneka att det finns alla nyanser däremellan.

Hudfärg, hår och ansiktsdrag säger oftast något om var i världen en persons förfäder kommer ifrån, i betydelsen av vilken genpöl man fiskat sina anlag ur.
Så när det mörkhyade adoptivbarnet klagar över återkommande magknip och diarré så är det troligare att det beror på laktosintolerans än vad det skulle vara om barnet var blont och blåögt. Och en lätt blodbrist med små röda blodkroppar är nog järnbrist hos den blonda flickan, medan hos den mörka tjejen bör samma labvärden göra att man också överväger om hon har någon (hos oss grisfärgade) ovanlig hemoglobinvariant

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev