Ingen verkan utan biverkan

Den svenska sommaren är fantastisk på många sätt: sol och bad, festivaler, jordgubbsplockning och de där härliga optimisterna som envisas med att sitta ute på midsommarafton fastän det knappt är plusgrader och partytältet blåste bort redan vid tretiden. Sommaren innebär också en att en del mindre roliga saker dyker upp, som myggor, fästingar, ormar och en allvarlig nyhetstorka.

Under nyhetstorkan ökar clickbait-artiklar på tidningarnas hemsidor. Ofta är de helt harmlösa i stil med ”Hon räckte fram fingret mot igelkotten-ni kan aldrig tro vad som hände sen!”, men i princip varje år dyker det också upp artiklar av typen ”De 10 farligaste läkemedlen i ditt badrumsskåp”. Samtidigt florerar en uppsjö artiklar om de senaste hälsotrenderna och de tillskott man kan ta för att uppnå den optimala hälsan. I år verkar det vara en probiotisk tarmflora och en antiinflammatorisk livsstil som gäller. Jag är inte helt hundra på vad det sistnämnda innebär men jag tvivlar på att man ska peta i sig en ibuprofen till frukostgröten varje morgon.

När man arbetat ett tag börjar man se upprepande mönster för läkemedel och hälsa. Under de år jag har varit yrkesverksam har x antal medel beskrivits som mirakelkurer. Ett år skulle alla äta omega-3, andra år har det gällt antioxidanter, probiotika, kokosolja, olika B-vitaminer, vitamin-D (gärna i mängder som vida överstiger rekommenderat intag), omega-6 och CBD-olja. Vad alla dessa medel har gemensamt är att de fyller ett hål som den traditionella medicinen inte kommer åt genom att säga sig hjälpa mot indikationer som många upplever sig ha eller är rädda att drabbas av. Ofta påstås de förebygga trötthet och utmattning, stelhet i muskler, ge mer harmoni i tillvaron, främja mental prestationsförmåga, skydda celler och hjälpa immunförsvaret. Och vem vill inte bli piggare, smartare och mer harmonisk?

Ett av de senaste årens medel som dykt upp (och framför allt säljs via internet) är CBD-olja. CBD-olja innehåller cannabidiol (CBD), ett ämne som finns i cannabis och beskrivs av sina återförsäljare på internet som ”ett enormt fascinerande naturmedel”. Det påstås vidare vara en av vår tids största medicinska upptäckter och jämförs med upptäckten av antibiotika. Enligt återförsäljaren hjälper CBD-oljan inte bara den allmänna hälsan genom att ge harmoni, ork och energi utan kan också användas mot bland annat cancer, kronisk smärta, inflammatoriska tarmsjukdomar och depression. Oljan, som självklart är helt naturlig, ska trappas upp och är tydligen fri från biverkningar. Vad man inte nämner är att en hel flaska olja (för närmare 700 kronor) knappt innehåller en dagsmängd av den mängd CBD man testar i kliniska prövningar eller att Läkemedelsverket anser det vara olagligt att inneha CBD-olja utan recept från läkare.

Att man jämför CBD-olja med upptäckten av antibiotika är mycket talande för hur aggressivt man marknadsför sin produkt. Enbart penicillin uppskattas sedan upptäckten på 1920-talet ha räddat livet på mellan 80-200 miljoner människor. Om man på allvar tror att sin egen produkt har den kapaciteten kanske man borde fråga sig själv: varför är inte detta redan ett registrerat läkemedel? Något läkemedelsföretag borde ju ha snappat upp detta och pushat ut det på marknaden för länge sedan.

Jämför man marknadsföringen av dessa hälsotillskott med ett registrerat läkemedel så ser det aningens annorlunda ut. Vi kan ta en av de nya medicinerna som används mot hepatit C som exempel. Läkemedlet beskrivs visserligen som revolutionerande på läkemedelsföretagets hemsida MEN på samma sida står uttryckligen information om vilka patienter som inte kan ta läkemedlet, allvarliga biverkningar (inklusive leversvikt och död) samt allvarliga interaktioner med andra läkemedel.

Jämfört med CBD-oljan låter det alltså inget vidare, så varför ser det ut på detta sätt? Jo, för att marknadsföring av läkemedel i Sverige är reglerat i läkemedelslagen och får inte se ut hur som helst. Man får till exempel inte marknadsföra läkemedel som inte godkänts för försäljning eller rikta marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten (undantaget vacciner). Läkemedelsreklam ska främja en ändamålsenlig användning genom att vara aktuell, saklig och balanserad. Om Läkemedelsverket bedömer att marknadsföringen bryter mot regelverket uppmanas företagen att ändra reklamen och kan också bli belagda med vite. Produkter som CBD-olja kommer runt dessa regler genom att hävda att de inte är läkemedel utan ett tillskott medan de i nästa mening påstår sig bota och lindra en rad allvarliga sjukdomar (vilket per definition är vad som kännetecknar ett läkemedel!).

Kanske är det skillnaden i marknadsföring som lett till den skeva mediebilden av tillskott jämfört med läkemedel. Jag kan förstå att det lockar fler människor att läsa om att det lurar en potentiell livsfara i badrumsskåpet i stället för en saklig rapportering om läkemedel och de framsteg som görs inom området. Läkemedel kan också verka extremt skrämmande med alla sina rapporterade biverkningar, särskilt när tillskotten sägs vara biverkningsfria. Möjligen behövs (som till exempel Finland vill införa) mer läkemedelskunskap i skolorna.

Biverkningar uppstår sällan hux flux utan är oftast resultatet av läkemedlets effekt och egenskaper, alltså att andra områden än det man vill behandla också kan påverkas. Blodtryckssänkande mediciner kan göra att man känner sig yr eftersom trycket har sänkts. Antibiotika dödar inte bara bakterier som orsakat infektion utan också påverkar tarmens normala bakterieflora och kan ge illamående och diarré. Biologiska läkemedel mot autoimmuna sjukdomar påverkar olika delar av immunsystemet och kan medföra ökad risk för infektioner. Ingen verkan utan risk för biverkan. Biverkningarna måste dock stå i rimlig proportion till fördelen som finns med behandlingen medför. Om ett läkemedel botar cancer accepteras ganska många och svåra biverkningar medan en huvudvärkstablett endast får ge få och lindriga biverkningar.

Det ska påpekas att det finns biverkningar som vi inte kan förutse eftersom de beror på olika former av allergiska reaktioner eller överkänslighetsreaktioner. Detta är dock inget som är exklusivt för läkemedel utan kan lika gärna hända när man stoppar i sig ett livsmedel eller ett ”biverkningsfritt” tillskott. Det måste bli ett slut på denna skrämselpropaganda mot läkemedel. Många människor, inte bara inom media, behöver mer utbildning om den egna kroppen, sjukdomar och hur mediciner faktiskt fungerar. Förnuftig och sund läkemedelsbehandling behöver inga mirakelpreparat, utan den behöver faktiskt tillhandahålla ”dålig” information om interaktioner, biverkningar och kontraindikationer utan att för den sakens skull utmålas som en potentiell dödsfara. Det handlar om rätt läkemedel till rätt person vid rätt tillfälle helt enkelt. Vi lever för tillfället i ett skede som präglas av alternativa sanningar, men detta är inte applicerbart på våra kroppar. Det finns inga mirakelkurer utan biverkningar och inga tabletter som gör att du kommer hjula hela vägen till jobbet omgiven av en hel hejarklack oavsett hur mycket reklamen på TV vill få det att framstå så. Min läslista för hösten börjar bli rätt full men om någon journalist vill skriva en exposé om alla verkningslösa tillskott som dagligen lurar konsumenter med att de är läkemedel så lovar jag att klämma in den någonstans mellan Northanger Abbey och Det mörka tornet-serien.

HANNA JUSTAD