Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

IT-rerad (upprepad) journalklagan

Publicerad: 22 februari 2008, 09:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Här i primärvården funkar datoriserade patientjournaler lite bättre än på sjukhuset. Men det går framåt med myrsteg. Man lovar och lovar nya funktioner, medan vi väntar och väntar.

Vårt journalprogram kan inte själv räkna ut patientens BMI, har inga fungerande tillväxtkurvor för barn, har dåliga möjligheter att hantera köns- eller åldersspecifika normalvärden och det finns ingen möjlighet att lägga in bilder eller scannade dokument. Så vi har inte helt lyckats bli fria från pappersjournalen, och patienternas tillväxtkurvor sitter i pärmar.

Det är ju också lite osäkert vad man får lov att kasta av svar som kommer på papper.

Jag skriver en röntgenremiss i datorn, trycker ut den på papper. Så går remissen via snigelpost till röntgenavdelningen, där jag antar att den scannas för att hamna i deras datorer. Svaret sänds inte åter till mig digitalt, utan ånyo utskrivet på papper, och så får våra sekreterare knappa in det hos oss, varpå jag signerar. Två isolerade IT-öar som kommunicerar med flaskpost.

Och vad gör jag sedan med papperssvaret – får jag kasta det? Skulle jag få kasta det om vi hade kunnat scanna det? Spelar det roll om svaret har en signeringskråka klottrat med kulpenna av röntgenologens hand?

Jag vet inte om jag vill veta. Någon har sagt att läkare bara bryr sig om resultatet, medan jurister bara bryr sig om ifall alla regler har följts. Kanske ska jag tänka som mina ungar gör ibland: det kan vara bättre att be om ursäkt än att be om lov…

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev