Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Jonas Colting raljerar kring psykisk ohälsa

Publicerad: 1 Maj 2014, 18:14

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Jonas Colting, "hälsokonnässör”, skrev i dagarna en text berörandes ortorexi på Aftonbladets debattsida. Artikeln sätter tonen direkt genom att rubricera med en braskande falsk dikotomi: ”Fredagsmyset tar livet av oss - inte träningen”. Att det är hälsovådligt att inte röra på sig och äta onyttigt är sant, men det är likväl inte ett argument mot ohälsa kopplat till träning och kosthållning. Textens rubrik speglar dock texten väl, som bitvis är en rörig kavalkad av felslut och felaktiga insinuationer. Har adresserat några nedan.

”Utgångspunkten är antagandet att det i dag finns ett växande problem med människor som tränar för mycket och äter för nyttigt och att det skulle leda till en osund fixering som orsakar ett sjukt beroende, alltså ortorexi.”

dumt och missriktat! Vilka signaler sänder den retoriken? Hur kan träning och nyttig mat bli ett osunt beroende? Och hur många lider egentligen av äkta ortorexi?”

För det första, ortorexi handlar inte primärt om att man tränar för mycket eller äter ”för nyttigt”. Jo, en ortorektiker tränar mycket och är mycket noga med kosten, men det är ett missbrukande, fixerat förhållningssätt till ”sundheten” som definierar sjukdomen och som är en eventuell grogrund för utvecklandet av tillståndet. För det andra, de karska retoriskt klingande frågeställningarna blandar samman korten och vittnar samtidigt om en stor okunskap. Givetvis måste kunskap kring ortorexi och ätstörningar lyftas fram, även om problemen är sammankopplade med faktorer som tillika är essentiella delar i en god hälsa.

”I mitt yrke som idrottsman, föreläsare, författare och hälsocoach har jag aldrig träffat någon som blivit sjuk av att träna för mycket eller av att äta för nyttigt.

Jag har aldrig träffat en giraff, det betyder inte att de inte finns. Psykisk ohälsa är för övrigt inget som står i pannan eller något man vill skylta med, snarare tvärtom. Många drabbade är därtill inte ens medvetna om sitt sjukliga beteende, just för att man tror att ”det inte går att bli sjuk av att äta nyttigt och träna” - vilket gör sjukdomen extra lurig och svåråtkomlig. Att Jonas Colting bortser från kunskap är synd, men att han ger uttryck för att den egna uppfattningen är förenlig med fakta är oerhört ledsamt.

”Det är därför inte sjukligt att ha dåligt samvete eller känna sig olustig över ett missat träningspass, det är i stället en helt naturlig reaktion och något sunt. Det är stillasittandet som i stället borde ge oss dåligt samvete.”

Ortorexi innebär inte att den drabbade har lite dåligt samvete för ett missat träningspass, det handlar om svår ångest, nedstämdhet, depressivitet, sömnstörningar, oförmåga att socialisera, manisk planering, självmordstankar. I senare stadier av sjukdomen kan fysiologiska manifestationer tillkomma såsom hormonella störningar, amenorré, osteoporos, fertilitetsstörningar, närningsbrist, ökad smärtkänslighet och vid långt gången sjukdom även livshotande hjärtsvikt.

”Ortorexi är snarast symptom på psykisk ohälsa. Men man blir inte psykiskt sjuk av att träna mycket och av att äta medvetet”.

Det är som att säga att ingen kan utveckla psykisk ohälsa av tankar och känslor, om man inte är psykiskt sjuk innan.

”Sverige behöver inte en debatt om farorna med träning och hälsosam mat. Träning dödar inte. Det gör däremot passivitet och socker.

Det ena måste inte utesluta det andra. Tolkar sammantaget texten som att författaren just är orolig för att ortorexi ska användas som en förevändning mot en sund livsstil och/eller underblåsa problemen med stillasittande och dåliga matvanor. En poäng som Jonas har är att lite ”sunt dåligt samvete” inte ska blandas samman med ett sjukligt beteende – vilket tyvärr texten självt bidrar till.

Att stora delar av befolkningen behöver röra på sig mer och äta nyttigare är obestridligt och givetvis ska en hälsosam livsstil uppmuntras på olika sätt. Men att raljera kring ortorexi tror jag är helt fel väg att gå. I värsta fall bidrar det än vidare till osunda förhållningssätt samt ytterligare okunskap och fördomar kring psykisk ohälsa.

Tack för ordet!

(Tidigare bloggtext om ortorexi där det finns länkar till mer information, samt stöd- och vårdinrättningar)

HANNA BRUS

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev