Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Kanske vore det bra att gifta sig med en brylling?

Publicerad: 6 mars 2008, 08:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Vi bär alla på ett antal recessiva sjukdomsgener, och det förklarar nog varför vi har ett biologiskt förankrat incest-tabu, som går igen i alla kulturer (med några exklusiva undantag för att bekräfta regeln, fy farao!).

Att gifta sig med sin kusin (som har en åttondel gemensamma gener) är vanligt i västra Asien och leder till mycket större risk för genetiskt elände hos avkomman än om man väljer en obesläktad partner. I Storbritannien utgör barn av pakistansk härstamning c:a 30 procent av de med genetisk recessiv sjukdom, trots att pakistanier bara utgör 3 procent av landets födslar. En studie från Norge 1993 visade att pakistanska barns dödlighet i recessiva sjukdomar var 18 gånger högre jämfört med etniskt norska barn, (Pakistanier är Norges största utomeuropeiska invandrargrupp). Runt hälften av pakistanska äktenskap i Storbritannien sker mellan kusiner, men det är ett känsligt ämne att ta upp till offentlig debatt.

Så man hade ju kunnat tro att det inte heller vore så smart att gifta sig med sin pyssling eller brylling, även om det inte vore lika riskabelt som med kusingifte.

Men då kommer i Science en färsk studie från Island som ställer allt på huvudet. Företaget deCODE, som snart har alla isländska genom på burk, har även samlat in allas släktträd. Och ett räknande på 200 år av historiska data visade att ju närmare släkt föräldrarna var desto fler barn och barnbarn fick de, med störst fertilitet när makarna var bryllingar eller pysslingar (var de kusiner eller sysslingar var dock fertiliteten lägre).

Eftersom Island varit socioekonomiskt egalitärt (alla lika fattiga), och man fann ett dos-respons-förhållande så tror forskarna att bakgrunden är biologisk och inte kulturell. Kanske speglar detta några immunologiska fördelar för fostret att mor och far är lite lagom släkt, mindre risk för Rh-immunisering till exempel.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev