Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Katastrofdoktorn

Publicerad: 30 oktober 2013, 14:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Vad får svenska läkare att lämna det jäsigt bekväma jobbet i den trygga svenska sjukvården för att ge sig ut på katastrof- och krigsskådeplatser? Är det fråga om en samling medicinska cowboys eller vad? Arv och miljö kanske, äventyrslusta, viljan att uträtta något och göra en insats efter sin förmåga. För att kunna trotsa rädslan, oron, smutsen, riskerna – för att kirra det krävs passion! En sak är säker, hård hud och starkt psyke är en fördel liksom adekvata medicinska kunskaper för här är det allvar i extrema situationer. Där förlossning kan innebära livsfara, man får gå på patientens egen radikala, men jordnära rekommendation: Kapa av benet i smärtlindrande syfte! Där man inte hjälper de svårast skadade först utan de som har bäst chanser att överleva. Doktorn tvingas vara både frälsare och bödel, där varje patient i bästa fall får en enda chans att överleva.

Efter 25 års erfarenhet som kirurg på slagfältet kommer nu Johan von Schreebs bok om hur det är att resa ut som svensk doktor alltifrån första resan till Afghanistan via Rwanda, Sierra Leone, Kambodja, jordbävningen på Haiti med flera katastrofplatser till nu senast förfrågan om Syrien. Skulle han möjligen vilja ... ?

Sådan fader, sådan son för Johan von Schreebs pappa tjänstgjorde som läkare under Korea-kriget. Johan måste ha hört fadern berätta och därför är Johan inte oförberedd när han reser ut som doktor för första gången med pappas rutiner från Korea i ryggen. Enkla regler som: Ta bort all död vävnad och sy aldrig ihop huden. Låt det gå en vecka tills infektionen har lagt sig. Eller på trägolvet i en 1:a på Torsgatan i Stockholm strax innan Johans första resa: Pappa har tittat förbi med en vit plasthink i handen. Ut med några tidningar på golvet, innehåll fram och dags för pappas snabbkurs i att tråckla ihop tarmar eller med finare ord – ta de avgörande stegen för att sy en tarmanastomos. Stoppa blödningar, kapa ben, skära bort död vävnad och laga trasiga tarmar. Kunskaper som en krigskirurg måste ha.

Johan von Schreeb var en av de tre unga läkare som 1993 bildade den svenska sektionen av Läkare utan gränser, Médecins Sans Frontières (MSF).

Dagens Johan är docent och leder Kunskapscentrum för internationell katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han forskar och undervisar om hur man kan förbättra insatserna vid katastrofer. Dessutom kirurg med bröstcancerpatienter på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm och arbete med konstnärsdrivna galleriet Candyland och så medverkar han regelbundet i ”Tankar för dagen” och bara att slå på radions P1 när det beger sig!

Orkar man läsa berättelserna från fältet? Så där när man är nära härdsmälta efter en stressig svensk journatt? Som sjukhusbibliotekarie med regelbundna arbetstider i fint förnämligt jobb med lika finförnäm arbetsmiljö kan jag inte svara på det. Bara bestämt hävda: Alla som missar ”Katastrofdoktorn” tycker jag nästan litet synd om. Boken vidgar de ibland något snäva svenska vyerna, får oss att fundera över rätt och fel, ont och gott.

”Katastrofdoktorn – berättelser från fältet” av Johan von Schreeb är 265 sidor garanterad sträckläsning för envar. Splasch!! i den svenska sjukvårdsankdammen!

ING-BRITT PERSSON

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev