Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Kräkmedel mot nöffinfluensan

Publicerad: 20 augusti 2009, 07:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Tillbaka på jobbet inser jag att hösten kommer gå i svininfluensans tecken. Många föräldrar ringer och är oroliga, men det är inte mycket vi kan göra. Deras frågor får redan så bra svar man kan ge på myndigheternas hemsida krisinformation.se.

Mer svårhanterat är de rekommendationer som kommer från SoS och upprepas av det lokala smittskyddet. Alla barn under två år och alla barn med astma är att betrakta som riskpatienter och bör övervägas för antiviral behandling om de får influensasymtom. Och kriterierna är så vida i dessa dagar (feber plus två av snuva, hosta, ont i hals/huvud/muskler/leder) att i stort sett alla luftvägsvirus som finns kommer stämplas som influensa.

Om man är riskpatient och söker snabbt nog bör läkaren alltså överväga att skriva ut antivirala medel. Problemet för barnläkare och allmänläkare är att så många barn bedöms vara riskpatienter. I Sverige finns 220 000 barn under två år, och räknar vi försiktigt med en astmaprevalens på 5 % för dem mellan 2 och 18 blir det 85 000 äldre barn som också är riskbarn.

Dessa runt 300 000 barn (16 % av populationen mellan 0 och 18) skall alltså varje gång de får förkylning med feber så fort som möjligt komma sig till en läkare för att eventuellt ges antiviralia. För små barn som inte klarar att inhalera Relenza betyder detta Tamiflu, som dels inte finns i någon bra beredning för barn, dels har illamående och kräkning som vanliga biverkningar.

Översätter man siffrorna till min kommun är ca 1500 barn riskbarn och rekommenderas alltså få Tamiflu på vida indikationer. Samtidigt får de inte komma till den vanliga mottagningen utan skall tas emot en och en i rummet med egen ingång, och den som undersöker skall ha både skyddsrock och visir. Detta blir i praktiken mycket svårt att hantera för oss på golvet, och nyttan med denna frikostighet med Tamiflu är helt okänd.

Det finns mycket få studier av Tamiflu till barn, och de som finns visar att vid säsongsinfluensa så resulterar behandling i att ungen blir feberfri 12-36 timmar snabbare än med placebo. Det är därför vi inte ser någon mening med Tamiflu vid säsongsinfluensa. I studier på vuxna minskade Tamiflu vid säsongsinfluensa behovet av sjukhusvård från 1,7 % till 0,7 %. Men det finns inget svar på frågan hur bra Tamiflu skyddar mot svår svininfluensa.

Våra danska vänner hade varit i London i sommar, och av anamnesen att döma hade den 18-årige sonen haft typisk influensa, medan resten av familjen fick lindrigare symtom utan feber. Och så kommer nog svininfluensan vara för de flesta av oss.

Om vaccinet hinner fram i tid tänker jag förstås vaccinera mig och min familj, men chansen att vi personligen har så stor nytta av vaccinet är liten. Däremot hindrar vaccinet förhoppningsvis att samhället kärvar ihop.

Det som jag oroas av inför hösten är tre saker. Kommer antalet IVA-platser och respiratorer att räcka för de stackarna (en per 20 000?) som blir svårt sjuka? Kommer brandkår, polis, vårdpersonal, och alla som ser till att vatten, el, avlopp och sophämtning fungerar kunna stå på benen i tillräckligt antal? Och risken att patienten med meningokocksjukdom försvinner bland alla andra med feber.

(För den som dag för dag vill följa epidemin är EU-smittskyddet en bra hemsida. I skrivande stund har 60 personer i Europa dött i den nya influensan. Sedan kan man också tänka lite på de 300 personer som dör i Europa varje dag i trafikolyckor, eller de drygt 400 européer som varje dag tar sitt eget liv. Detta är inte parmageddon.)

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev