Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Kraniosakralterapi på Karolinska

Publicerad: 4 Januari 2010, 11:14

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det är inte bara Sahlgrenska Kvackademin som studerar kraniosakralterapi; från KI kom det under hösten en magisteruppsats från institutionen för kvinnors och barns hälsa. Sex multihandikappade barn fick under sex veckor kraniosakral behandling och utvärdering skedde genom enkäter till personalen. Det fanns ingen kontrollgrupp.

”Det underlag som de kraniosakrala terapeuterna får sin kunskap ifrån bygger på ingående skolmedicinskt tänkande vad gäller anatomi/fysiologi. Kopplingen mellan anatomin och nervsystemet kan te sig som en delvis annorlunda förklaringsmodell. En kraniosakralterapeut söker och identifierar restriktioner/tryckförändringar i det kraniosakrala systemet, vilket inkluderar de ben, hinnor och cerebrospinalvätska som omger hjärnan och ryggmärgen. Restriktionerna/ tryckförändringarna är extremt subtila vilket gör att det krävs mycket goda kunskaper i anatomi hos terapeuten. Tryckförändringarna som finns i kroppen är mätbara med Ultraljuds Doppler (9,10).”

De två referenser som gavs till de mätbara tryckförändringarna handlar om den vanliga variationen av trycket i CSF som exempelvis ses i takt med blodtrycket. Detta har ingenting att göra med den påstådda kraniosakralrytmen som de osteopatiska terapeuterna känner med sina fingrar. Men terapeuternas fingrar kanske är extra känsliga eftersom de kan palpera och med lätt beröring behandla patienten fullt påklädd.

De handikappade barnen verkade få lite varmare händer och fötter och det var lättare att byta kvällsblöjor, vilket tolkades som minskad spasticitet. Och allt som upplevs göra livet lite lättare för dessa gravt funktionshindrade barn och deras hjälpare uppskattas förstås, men gissningsvis hade vanlig massage eller annan kroppskontakt varit lika effektivt som behandling av det fiktiva kraniosakrala systemet.

Den sjuksköterska som skrivit magisteruppsatsen är själv diplomerad kraniosakralterapeut och verkar ha ett eget företag i Vallentuna (förutom att hon arbetar på barnboendet där hon gjorde sin studie). Handledaren till detta magisterarbete är sjukgymnast och examinatorn barnsjuksköterska. Är det så att den magiska medicinen har lättare att komma in på universiteten via vårdvetenskaperna?

MATS REIMER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev