Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Lika som bär, men vissa bär är mer lika än andra

Publicerad: 25 mars 2008, 08:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Kvinnor är både bättre utrustade och mer sammansatta än män. Med det menar jag att de i varje cellkärna har en X-kromosom i reserv, medan vi killar bara har ett ynkligt litet Y att backa upp vårt enda X. Större delen av den ena X-kromosomen i kvinnliga celler än inaktiv, och i blodutstryk kan man ibland till och med se den i mikroskopet som en extra liten knopp (Barr body eller drumstick) på leukocyternas kärna.

Nu är det inte samma X som sitter på avbytarbänken i varje tjejcell, utan det varierar i olika delar av vävnaderna, vilket kan ses hos Calcico-katter vars trefärgade päls bara ses hos honkatter (och hos en sällsynt Kleinefelter-XXY-katt).

Mary Lyons hypotes om X-kromosomernas slumpmässiga inaktivering håller väl i stort sett och medför en del intressanta konsekvenser. Som att olika delar av en kvinnas kropp är ”mer släkt” med hennes far än hennes mor, och vice versa!

Även om enäggstvillingar inte föds så identiska som vi förutsatt tidigare, och framförallt verkar bli lite mer (epi)genetiskt olika ju mer åren går, så borde i varje fall manliga enäggingar vara aningen mer lika varandra än kvinnliga dito. De enäggiga tjejerna är, som alla kvinnor, X-mosaiker, och det är inte säkert att det är precis i 50 procent av cellerna som ett visst X kopplats ur.

Så om man hade två enäggiga Calico-honor skulle deras päls ha fläckarna på olika ställen, och ibland även med helt olika proportioner av svart/orange om den nukleära slantsinglingen givit många fler krona än klave. Och denna tendens till något ökad olikhet behöver ju inte vara begränsad till fysiska drag, för X-kromosomerna lär ha många gener som uttrycks mer i hjärnan än i andra organ.

Nu tänker ni kanske att detta bara är ett långsökt teoretiskt resonemang, men det kommer faktiskt från Robert Plomins tvilling-grupp i London artiklar om beteendeskillnader mellan enäggstvillingar.
Och fast jag inte har minsta nytta av det i mitt praktiska vardagsjobb, så vandrar mina tankar om släktskap ibland iväg i allt krångligare banor:

Flickor är i genomsnitt mer släkt med mor än far, eftersom vi alla fått våra mitokondrier och deras DNA från mor. Men pojken är ännu närmare släkt med sin mor än hans syster är, för han har ju bara fått ett pluttigt Y av far och ett stort fint X av mor, så en större andel av hans totala antal gener kommer från mamma. Och medan mamma har gett lika mycket gener till sonen som till dottern, så kanske pappa borde favorisera dottern som han gett fler av sina gener (det X han fått av dotterns farmor) än han gett till sonen (som fått ärva farfars Y)

Vidare så borde recessiva X-gener utsättas för starkare selektionstryck hos män eftersom de sällan kommer till synligt uttryck hos kvinnor (främst killar med X-bunden G6PD-brist har haft skydd mot svår malaria, anlagsbärande tjejer har själva haft föga nytta av det). Och dominanta X-gener borde väl kunna selekteras mer efter vilka egenskaper de ger kvinnan än mannen då X-genen tillbringar 2/3 av sin tid i kvinnliga kroppar när den hoppar från generation till generation.

(Om någon genetiker mot förmodan läser detta, så hoppas jag att bli rättad på de punkter jag förmodligen fått något om bakfoten i texten ovan).

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev