Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Mejerierna underblåser laktos-hype

Publicerad: 1 februari 2017, 13:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Den som verkligen är överkänslig mot gluten eller komjölksprotein är nog tacksam över att vanliga mataffärers utbud av speciallivsmedel blivit bredare. Men samtidigt verkar inbillad överkänslighet kraftigt öka, och allt fler personer tror sig felaktigt vara känsliga för gluten, mjölkprotein och inte minst mjölksocker.

Vad gäller laktosintolerans är det så absurt att de elever som verkligen har en genetisk laktosintolernas sällan klagar eller begär läkarintyg till skolbespisningen (mer känd som ”bamba” här i Västsverige). De flesta som är bördiga från söder om Alperna tappar med tiden förmågan att spjälka disackariden laktos; vi kan räkna med att så gott som alla högstadiebarn med föräldrar från Mellanöstern, Afrika eller Asien har laktosintolernas. De brukar självmant avstå från att dricka mjölk men tål utmärkt väl svensk skolmat.

Istället är det i regel mer ljushyade barns föräldrar som misstänker att telningarnas magbesvär kan skyllas på laktos, men de blindtest vi gör vid vår mottagning visar att så är fallet bara hos något enstaka barn (och i de fallen får man förstås kolla att inte celiaki är den bakomliggande orsaken till en sekundär laktosintolerans).

Läkartidningen gav 2015 en redogörelse för hur mycket laktos som behövs för att ge symtom hos de som är laktosintoleranta. Detta som ett svar på frågan om en laktoskänslig person behöver ta hänsyn till att många kapslar och tabletter tillverkas med laktos som hjälpämne och kan innehålla upp till 0,4 gram laktos. Denna laktos är visserligen framställd av komjölk, men innehåller inga nämnvärda rester av komjölksprotein. Läkemedelsverket känner inte till ett enda fall där någon med komjölksallergi reagerat på laktos som bindemedel, men jag har en kollega som dokumenterat ett fall där en patient med svår mjölkallergi faktiskt reagerat på inhalerat laktos i astmaläkemedel.

Men till skillnad från komjölksproteinallergi är inte laktosintolerans någon sjukdom utan ett globalt normaltillstånd. Det är vi nordbor som är avvikarna genom den ganska färska mutation som skänkt oss förmågan att även som vuxna dricka stora mängder av andra arters bröstmjölk utan att få ont i magen. Nå, hur mycket laktos tål en laktosintolerant person i blindtest?

Ett glas komjölk innehåller 12 gram laktos, och denna mängd kan även de laktosintoleranta inta varje dag utan problem. Intar man hela mängden på en gång kan en del kanske få ont i magen, men ett halvt glas mjölk verkar ingen reagera på, även om man med utandningstest kunde påvisa att laktosen matat tjocktarmens bakterier. Allt talar för att den som upplever sig reagera på laktos i läkemedel reagerar psykiskt (eller drar fel slutsatser) efter att ha läst innehållsdeklarationen.

Inte heller lär någon reagera på mängden laktos i smör. Den som smäller i sig ett halvkilos vanligt smörpaket lär inte må så bra, men det är inte 3,5 gram laktos som har skulden. En rejäl klick smör på på 50 gram innehåller alltså inte mer laktos (0,35 g) än det som kan finnas i en tablett med läkemedel. Därför kan Arlas laktosfria smör inte fylla någon vettig funktion för konsumenten trots att företaget tar en femtedel mer betalt än för vanligt smör. Vidare är det svårt att se meningen med produkter som laktosfria varianter av Bregott, Crème fraîche, Keso, gräddfil, yoghurt eller tärnad ”fuskfetaost” som alla innehåller mycket låga halter laktos i original.

Det är inget fel med de fakta om laktosintolerans som presenteras på Arlas hemsida. Men raden av onödiga laktosfria produkter ger samtidigt ett helt annat budskap. Det var Valios reklambyrå som införde det folkliga begreppet ”mjölkmage” till Sverige, och får ta en del av skulden för allmänhetens förvirring kring verklig och inbillad överkänslighet mot mjölk.

De som drar det kortaste strået i denna förvirring är de få personerna vars allvarliga komjölksallergi inte växer bort, för dem är skillnaden mellan laktosfritt och mjölkfritt ingen lek.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev