Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Moral i offentlig och privat sjukvård

Publicerad: 6 februari 2008, 13:04

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Vår barnmottagning är anslagsfinansierad. Vi har en fix budget att röra oss inom, den skall vi hålla och helst samtidigt bocka av ett visst antal pinnar, vilket vi hittills gjort med råge.

Det moraliska dilemmat för oss är då detta: skall man jobba över en kvart eller ta en kortare lunch för att ta en extra patient? Patienten slipper då åka in till sjukhusets överfulla akutmottagning – familjen är tacksam, och vi känner att vi gör ett viktigt arbete. Ekonomiskt finns det dock inte minsta incitament till att ta den extra patienten, tvärtom. På marginalen blir inte cheferna gladare för att vi presterar en pinne till när vi samtidigt ådrar oss kostnader (löner, ofta recept eller prover) som kanske drar över vår budget. De ekonomiska incitamenten för att prestera mer än målen är alltså negativa.

Om vi skulle bryta oss ut och bli en privat mottagning, där det finns ekonomiska incitament för att prestera så många pinnar som möjligt, ser det annorlunda ut. Nu blir den moraliska prövningen att inte boka in enkla läkarbesök för förkylda barn, som bäst handläggs med sköterskeråd per telefon (”mormorspediatrik”).

Jag är säker på att man skulle höja produktiviteten inom offentlig primärvård om man släppte in positiva ekonomiska incitament, men det gäller att samtidigt gardera sig mot ”cherry picking”. Återkommande medicinsk revision (till exempel genomgång av ett slumpmässigt urval journaler) tror jag är det som samtidigt behöver införas för att hålla moralen uppe.

Annars lurar risken att några av oss plockar russinen ur müslin och lämnar grynblandningen åt någon annan att sleva upp.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev