Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

När lottning avgör amning - oetisk forskning eller obekväm slutsats?

Publicerad: 29 februari 2008, 14:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I senaste numret av Barnläkaren handlar flera artiklar om hur man (kanske) kan förebygga allergiutveckling hos våra barn.

Agnes Wold, som är immunolog och inte barnläkare, menar att den bästa uppväxten för att förebygga allergi är att växa upp som yngst i en stor barnaskara i en fattig bondfamilj, där man från späd ålder får vara med i ladugården och umgås med djur. I övrigt har vi, enligt Agnes, inga vetenskapligt grundade råd att ge. (Internationellt är Agnes nog mest känd för att i Nature tillsammans med Christine Wennerås med vetenskaplig metodik visat dåvarande medicinska forskningsrådets osakliga diskriminering vid fördelande av anslag. Hon är alltså inte rädd för att dra fram obekväma sanningar.)

Barnallergologerna är mer splittrade. Några vidhåller att amning ändå kan ge barnet ett visst skydd mot astma eller allergi, andra har slutat ge det rådet. Av de epidemiologiska studierna talar vissa för att amning har en förebyggande effekt, medan andra kommer fram till att amning ökar risken för allergi/astma. Ett stort problem med sådana studier är att barnen inte lottas till amning eller ej, så hur länge en mamma väljer att amma samvarierar med en mängd olika saker, och det går aldrig att vara säker på att man i efterhand lyckas justera för dessa andra faktorer som också kan påverka barnets risk för allergi.

Hur kan forskningen komma runt detta och låta lotten bestämma vilka barn som ammas, det låter ju inte genomförbart?

Men några listiga forskare kom på en idé: man hittar ett land där amning blivit mindre vanligt, och sedan väljer man där ut ett antal jämförbara förlossningskliniker. Så kan man lotta vid vilka kliniker man ska jobba hårt för att få fler mammor att välja amning längre tid. Lyckas man med det så får vi en situation där lotten till stor del bestämt hur länge barnen ammas, och sedan följer man upp allergiutveckling med pricktest och ser om ökad amning påverkar frekvensen allergi hos barnen. Så har vi i stället för ännu en beskrivande epidemiologisk studie fått en interventionsstudie som borde ge mycket säkrare besked.

Studien gjordes i Vitryssland där nästan 14.000 barn följdes upp till skolstart, en jättelik studie således, och man fann ingen förebyggande effekt av amning, möjligen till och med motsatsen! Denna studie publicerades i BMJ hösten 2007, men jag har aldrig sett den refererad i svenska medier. Det tror jag kan bero på att man i Sverige inte gärna vill tro på studier som säger något annat än att amning är otroligt viktigt för barnens hälsa.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev