Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Nouruz i NU-sjukvården

Publicerad: 1 april 2012, 08:17

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Hittar man några spår av Nouruz i NU-sjukvården? Fenomenet kan även stavas Norouz, Noorooz, Nowrooz eller Nowruz. Vi talar om de iransktalande folkens nyårsdag som infaller kring vårdagjämningen 21 mars beroende på solens position över horisonten. I år fann jag ett Nouruz-tecken på bordet bredvid sockerskålen i fikarummet som vi delar med ett forskningscentrum. Ett par A4-sidor med Nouruz-information utskrivna från Wikipedia visar att högtiden uppmärksammas här och var av folk som bor i vårt land.

Nouruz är inte precis något nytt under solen utan en gammal vårhögtid av persiskt ursprung som firats i mer än 3 000 år. ”The International Day of Nouruz” erkändes år 2010 av FN:s generalförsamling. Här i Sverige är det främst storstäderna som har offentliga  firanden öppna för alla.

Om man behöver reda ut våra svenska fest- och firarmysterier för utländska gäster är nya boken ”Fira året runt” av Marit Engstedt perfekt. Boken är skriven på lättläst svenska vilket passar bra om man inte riktigt kan språket. Genom historia, matrecept och tips kommer man med på en festlig tur runt hela året. Känner du till vilket folk som sjunger ”Sámi soga lávlla” och firar nationaldag 6 februari? Samerna hissar sin flagga då! Vet du inte hur den ser ut påminner den litet om de starka färgerna i den blå samiska folkdräkten.

Vad gör man på Nouruz? Man eldfestar genom att tända små brasor och hoppa över dem samtidigt som man sjunger ungefär så här:

Min gula nyans (dvs min blekhet) ger jag till dig!

Din röda rodnad (dvs din glöd och värme) får jag tillbaka av dig!

Man festar till i början av den varma årstiden ungefär som när vi hälsar våren. Vid Nouruz ska man duka nyårsbord och dukningen heter haft sin på persiska vilket betyder ”de sju saker som börjar på s”:

Senjed – en söt stenfrukt (ryskt silverbär, oleaster eller rysk oliv) som symboliserar kärlek

Somâq – en syrlig krydda för att man önskar maten en god smak i framtiden

Sabzeh – en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande för att symbolisera önskan om ett gott skördeår

Sib – ett rött äpple som står för skönhet och hälsa

Samanoo – memma gjord av vetegroddar

Sir – vitlök som symbol för hälsa och kampen mot sjukdom

Serkeh – vinäger som symboliserar rörelse i livet

Man äter mycket god mat som fisk med grönt ris. Dill, persilja, gräslök, och färsk vitlök har gett riset vårgrön färg. Litet utflykter åker man på och så besöker man släktingar precis som vi gör vid jul. Hela högtiden är ganska lång cirka 18 dagar (!) så man hinner hälsa på samtliga släktingar och sedan få besök av dem i tur och ordning.

Varför enbart förfesta när man kan eldfesta i 18 dagar och friska upp kontakterna med släkten! Och nu avlöses Nouruz-tiden strax av Glad Påsk!

ING-BRITT PERSSON

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev