Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Ointressant riskreduktion på Jupiter

Publicerad: 11 November 2008, 12:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Relativ riskminskning ointressant

Är Jupiter ett väl valt namn på AstraZenacas nya statinstudie? Jag menar, Jupiter är ett jättestort gasmoln utan fast substans. Men nyheten om att Crestor nästan halverar hjärt-kärlsjukdom hos ”friska” har slagit igenom i hela världen efter presentationen på AHA-kongressen.

När jag i skrivande stund kollar Google nyhetssök har över 1400 hemsidor rapporterat om Crestor under det senaste dygnet. Snacka om genomslag. DN, GP och SvD berättar alla om att Crestor minskar hjärtinfarkt, stroke, svår angina och hjärtdöd med 44 %.

Nästan 50 % riskminskning. Och det hos friska människor med normalt kolesterol. Fast lite äldre halvtjocka friska. Med en liten CRP-stegring.

OK, här kommer dagens lilla matteproblem. Om de 8901 som fick placebo istället hade fått Crestor, hur många liv hade räddats under studien (som avbröts efter knappt två år)?

Riskminskningen 44 % handlade inte om dödsfall enbart. Dödsfallen minskade med 20 %. Men tro nu inte att det betyder att en femtedel av dem som dragit nitlotten placebo strukit med. Nej, i placebogruppen överlevde 97,2 % och i Crestor-gruppen 97,8 %. Behandling av 8901 personer i studien förefaller spara 49 liv. Eller 0,25 liv per 100 personår.

Ingen av de stora tidningarna presenterade absolut riskreduktion, bara den relativa. Men det är jättesvårt att greppa relativ risk. NNT är mycket lättare att förstå, att översätta till något gripbart.

Anta att jag skulle börja med Crestor. En lagom tjock man i mina bästa år, med normalt kolesterol (det har jag faktiskt nyligen kollat för första gången i livet) men med pyttelite förhöjt CRP (nej, jag vet inte mitt CRP). Hur många gubbar som jag måste ta Crestor i 10 år för att en av oss skall ha nytta av det (slippa hjärtinfarkt, stroke, svår angina och hjärtdöd).

I placebogruppen hade det under 100 personår skett 1,36 av de negativa händelserna (primary end points), Crestor-gruppen samtidigt 0,77. Skillnaden är 0,59. Behandlar vi istället 170 personår blir skillnaden nästan exakt 1. Så svaret verkar vara att 16 av oss gubbar tar medicinen till ingen märkbar nytta, bara den 17:e har nytta av det under dessa 10 år. NNT blir 17 för 10 års behandling (om vi antar att det går att extrapolera till 10 år när studien knappt varade i två).

Jag tror inte att det är något fel på studiens resultat. Men jag känner mig personligen tveksam till att under 10 år konsumera 3652 tabletter om det bara är en chans på 17 att det nyttar. Och bara en chans på 40 att det räddar mitt liv. Och då har vi inte ens börjat räkna med vad medicinerna kostar eller möjligheten att Crestor på sikt kan ha någon allvarlig biverkan.

Det är en stor skillnad mellan att behandla manifesta sjukdomar och att behandla riskfaktorer hos friska.

(I artikeln använder man inte min simpla matte för att beräkna NNT, de utgår från Kaplan-Meier-kurvor, och anger ett NNT på 25 för 5 års behandling, lite bättre än mina siffror ovan. DN nämner denna siffra 1 av 25, men glömmer att berätta hur många års behandling det då skulle innebära.)

MATS REIMER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev