Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Annika Janson: ”Patientsäkerhetsarbete är en lagsport”

Tänk om sjuksköterskan hade varit mindre erfaren och inte saknat den livsviktiga medicinen? Om inte narkosläkaren reagerat? Annika Janson är tacksam över kollegornas uppmärksamhet.

Publicerad: 19 november 2021, 09:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Annika Janson, barnläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Annika Janson

Konsulttelefonen ringer innan jag hunnit ta den ur stället. Det är avdelningssköterskan. ”Ska inte My ha något kortison?” ”Jo, såklart”, säger jag. ”I går ställde jag över henne på intravenöst inför operationen i dag.”

”Jag ser inte ordinationen”, svarar sköterskan. ”Det är tomt.”

Läs mer: Adel Abu Hamdeh: ”Makten att frihetsberöva människor är betungande”

Jag vet att jag räknade steroiddoser i går. Barnhormonläkare har ett litet Forex-kontor på fickan och använder kalkylator: si och så många milligram av ena sortens kortison kan växlas till si och så mycket av en annan sort och doseras med ledning av barnets kroppsyta i kvadratmeter, inte vikten. Lite pyssligt är det och jag var säker på att jag hade utfört ordinationen och tagit bort tabletterna som injektionerna skulle ersätta.

Kvar blev ingenting. Jag ser felet direkt på datorskärmen. Jag missade att ta bort utsättningen som låg kvar sedan efter förra operationen som en spärr. I sjuksköterskans vinjett för administration och avprickning av varje given dos syns inte mitt nogsamt ordinerade läkemedel.

Ett klick och allt hoppar rätt. Men ändå. Tänk om sjuksköterskan hade varit mindre erfaren och inte saknat den livsviktiga medicinen? Om inte narkosläkaren reagerat? Eller tvärtom, om datorjournalen skickat mig en vink om att min ordination inte var färdig? 

Patientsäkerhetsarbete är en lagsport. Här var jag den svaga länken. Andra gånger har jag varit målvakten som fångat ett fel. Poängen är att vi hjälps åt. Hur obehagligt det än är att medge: vi gör misstag och vi ser andras misstag. Vi tränar samarbete med flyget som förebild för en säkrare vård. 

Men ibland är vi personliga mottagare av information. Ingen annan ser det där avvikande svaret om det blir liggande hos mig. 

Förr i tiden bodde det krokodiler i barnklinikens postfack. Provsvaren kom i kuvert eller på sladdriga papper med hålstans längs kanterna. Försiktigt stack jag in handen i posthögen. Den som slarvade eller hade varit på semester riskerade att bli biten av ett obehagligt provsvar, en vilsekommen remiss eller socialtjänstanmälan. Kort sagt: en krokodil.

Nu kommer svaren i datorn. Jag försöker dela ansvaret för att bevaka viktiga prover med patienten eller föräldrarna. ”Du måste kontakta oss om jag inte hört av mig”, säger jag ibland. Barnfamiljer är datorvana. Ofta har familjen läst svaren på nätet redan när vi ringer.

Informationshanteringen är en allt större del av vår vardag. Kampen mot forna tiders pappershögar har ersatts av kampen för att hålla koll på ett ökande antal inkorgar. Det eviga bevakandet stressar oss, eller snarare, det är känslan av att inte ha koll som stressar oss. Mina krokodiler har fått sällskap av mullvadar. Den som deltagit i femkamp på nöjesfältet Gröna Lund känner igen leken där den tävlande ska drämma till mullvadar som tittar upp ur hål med en brödspade. Jag tänker på mullvadarna när jag går från inkorg till inkorg i datorn: Mejlen – bam! Provsvaren – bam! Remisserna – bam! 

Men – och det är en viktig insikt – patientarbetet vi gör framför skärmen är inte förhatlig administration. Det är där vi ser avvikelser som behöver åtgärdas och det kan med fog kallas patientsäkerhetsarbete. 

Läs fler gästkrönikor 

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Annika Janson

redaktionen@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Annika Janson

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev