Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Probiotika orsakar (icke-allergiskt) eksem!

Publicerad: 3 November 2008, 14:51

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


I Läkartidningen har under oktober månad en mikrobiolog och en trio av barnläkare kastat filmjölk på varandra. Eller rättare: de har debatterat det eventuella värdet av laktobaciller tillförda som probiotika för att förebygga allergisk sjukdom hos barn.

Mikrobiologen Urban Forsum i Linköping har varit kritisk till hur svaga positiva fynd i en del studier blåses upp i matföretagens reklam. Varpå trion Abrahamsson-Björkstén-Oldaeus i påföljande nummer ilsket försvarade sin studie. 

Det var en riktig randomiserad dubbelblindad studie där över 200 gravida och sedan deras spädbarn givits placebo eller en viss stam av Lactobacillus reuteri. De inbjudna var familjer där det redan fanns minst en allergisk medlem. Och ser man på, vid utvärdering runt två års ålder hade bacillerna skyddat de små mot utveckling av IgE-associerat atopiskt eksem. p=0,02. Vem kan ha något att klaga på det?

Jag var på barnallergisektionens höstmöte i Jönköping och hörde den trevlige Thomas Abrahamsson presentera studien. Vid två år var det framför allt eksem som drygt 30 % av barnen uppvisade, men det var faktiskt lite (icke signifikant) färre barn med eksem i placebogruppen.

Hmm, hur stämmer det med skyddet mot atopiskt eksem? Jo, man ville hitta en skyddande effekt så man tog in lite fler variabler. Eftersom färre barn i bacillgruppen hade positiv pricktest (mot något av ägg, mjölk, katt, björk och timotej) var det en signifikant skillnad om vi bara räknar med eksem hos pricktestpositiva barn.

Simsalabim, så har vi funnit en subgrupp där bacillerna har en signifikant skyddande effekt. (Däremot blev trenden mot att skydda mot sensibilisering, positiv pricktest, inte signifikant).

Det märkliga var att ingen i auditoriet kom med följande självklara logiska invändning. Om den totala förekomsten av eksem var lite (icke signifikant) större i bacillgruppen fast att L.reuteri sägs skydda mot kombinationen eksem och sensibilisering, då betyder det att mikroberna samtidigt är skyldiga till utvecklingen av icke-allergiskt eksem! Och denna negativa effekt motverkar då skyddet så att totala eksemförekomsten blir i stort samma i båda grupper.

Jag sa inte heller något under föreläsningen men frågade Thomas i pausen efteråt, och han medgav att så blir logiken om man vänder på siffrorna. Jag glömde fråga om han hade räknat på p-värdet för denna eksemframkallande effekt hos bacillen.

Jag är för lat för att på nytt sätta mig in i hur man räknar ut det jäkla p-värdet (fast jag har kunnat det en gång), jag nöjer mig med enklare matte som NNT och NNH (number needed to harm, motsatsen till NNT). Jag får NNT till 9,1 för den skyddande effekten mot atopiskt eksem och NNH till 7,7 för den oönskade biverkan att orsaka icke-atopiskt eksem.

Uttryckt annorlunda: om vi ger 100 mammor och deras riskbarn laktobaciller av denna typ kommer vi att förhindra att 11 barn utvecklar atopiskt eksem. Detta till priset av att 13 barn istället får icke-atopiskt eksem. Jag hade inte valt att ge min egen riskfamilj denna behandling.

Nu tror jag inte egentligen att mjölksyrabakterierna har någon som helst relevant effekt på allergi, eksem eller sensibilisering. Tyvärr. Jag hoppas faktiskt att jag har fel, för vi skulle verkligen behöva något verktyg för att hindra utvecklingen av atopi som väl snart drabbar den halva av befolkningen som verkar genetiskt disponerad. (Min magkänsla säger att det kommer plana ut runt 50 % allergiker, men jag har inga referenser att visa till.)

Men denna vilja att hitta en lösning, att kunna göra gott, verkar ha förlett både artikelförfattare och tidskriftens referent att tillåta trålande efter subgrupper i datamängden. (Eller att man torterar data tills de erkänner). Fast jag är säker på att hade jag använt precis samma data för att skriva en artikel där jag varnar för riskerna med att probiotika framkallar icke-atopiskt eksem då hade den inte blivit antagen (mer än i denna blogg), utan man hade sett det för vad det nog är – ett resultat av slumpen.

MATS REIMER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev