Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Prosopagnosi - rättvisan är ansiktsblind

Publicerad: 30 April 2008, 08:17

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


På vår gata bor en äldre färgstark dam som vi umgås en del med. Hon har berättat om sin uppväxt i Norrland, där hennes far var hovrättsdomare i Sundsvall under första halvan av förra seklet.

På söndagen gick man på promenad i staden och hälsade på de andra goda borgarna, men under promenad vår och höst så var domaren på dåligt humör, vresig och irriterad. Det blev så frustrerande när herrar och fruar bytte från vinterrockar till vårkappor, för nu kunde han inte längre känna igen dem. Han led nämligen av ansiktsblindhet, prosopagnosi, och memorerade personerna efter deras klädsel, för ansiktena var helt omöjliga att känna igen. När de så bytte stass så måste nya koder läras in för att skilja Andersson och Petterson från Lundström.

Jag funderar på om mannen hade ett passande yrke för någon med detta handikapp, ett yrke där kanske funktionshindret till och med har en positiv baksida. Gissningsvis så var domaren mindre fördomsfull vad gällde de tilltalandes utseende, än vad en neurotypisk person är. Han hade nog lättare att fokusera på fakta i målet, utan att bli påverkad av om den åtalade liknade någon bekant person vars minne kunde väcka behagliga eller otrevliga känslor.

Hade domaren levt idag hade han upplevt en våg av intresse och skriverier om ansiktsblindhet de senaste åren. Görel Kristina Näslund har skrivit en bok baserad på intervjuer med mer eller mindre kända personer med ansiktsblindhet, och bara de senaste tre åren har 64 artiklar om ämnet indexerats i PubMed.

Några får ansiktsblindhet som en neurologisk skada, men hos de flesta är nog problemet medfött och ärftligt. Domaren och vår kronprinsessa är långt ifrån så ovanliga som man först kunde tro; i den första prevalensstudien som gjorts kom man fram till en siffra runt 2,5%.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev