Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag23.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

”Receptet på en billigare och bättre vård finns redan”

Publicerad: 11 September 2020, 09:19

Sofie Naredi, specialistsjuksköterska på SOS Alarm, Stockholm.

Foto: Simon Hastegård / Bildbyrån


”Hur tycker ni att arbetsmiljön/lönen/kollegorna är på sjukhus X, avdelning X? Jag funderar på att söka jobb där.” Så kan en fråga se ut i en Facebookgrupp för sjuksköterskor eller undersköterskor. Antalet svar kan lätt nå 50 på en dag. Grupperna är stora, den för sjuksköterskor har 32 000 medlemmar och undersköterskornas 27 000. Sedan finns det även grupper för specialist- och bemanningssjuksköterskor. I grupperna finns det alltid någon som jobbar, har jobbat eller känner någon på den efterfrågade arbetsplatsen.

När jag examinerades 2009 fungerade det inte på samma sätt. Jag såg en platsannons för ett trainee-program på Södertälje sjukhus, och en bekant som hade jobbat som undersköterska där fick många nyfikna frågor. För elva år sedan läste jag annonsen och frågade en kompis. År 2020 läser jag annonsen, frågar kompisar och kollar sociala medier. För arbetsgivaren är det inte längre tillräckligt att utforma en informativ annons med fina ord, arbetsplatsen måste även ha ett bra rykte.

Det är inte konstigt att arbetsplatser som ständigt beordrar sina anställda att jobba övertid, drar in semestrar och har obefintlig löneutveckling inte får några sökande till sina utannonserade tjänster. Vem vill söka jobb eller jobba kvar med uppenbara patientrisker och en ledning som förnekar dem? I dag går dessa brister inte att dölja för potentiella arbetssökande.

Vem vill söka jobb eller jobba kvar med uppenbara patientrisker och en ledning som förnekar dem?

Så vad skapar ett bra rykte? Undersökningar visar att det handlar om att känna att arbetstagaren kan göra ett bra jobb. Att få känna stolthet över sina arbetsuppgifter och sitt sammanhang. Att ha en bra arbetsmiljö som främjar ens personliga utveckling. Att cheferna är närvarande, tydliga och motiverande. Att ha en lön som motsvarar ansvar och kompetens. Har arbetsgivaren detta så kommer det att avspegla sig i dess rykte, och de anställda kommer att dela platsannonser i sociala medier och skriva positivt om arbetsgivaren. Arbetsplatser med ett gott rykte drar lättare till sig duktiga, entusiastiska anställda med en vilja att utveckla verksamheten. De får det också lättare att behålla sin duktiga personal i stället för att behöva skola in nya och/eller ersätta dem med bemanningspersonal. Detta syns tyvärr inte i sjukhusledningarnas budgetar, balans- och resultatrapporter. I dessa är vårdpersonalen bara en kostnad. Men jag lovar, i verkligheten blir det billigare med en motiverad, utvilad, och glad personalstyrka.

Det är många sjuksköterskor som valt att helt lämna yrket. Enligt SCB, 2017, hade de i genomsnitt arbetat som sjuksköterskor i 13 år. Över hälften hade arbetat med specialiserad somatisk vård, ett av våra största bristområden. Hela 65 procent av dessa skulle kunna tänka sig att återvända till sjuksköterskeyrket, men på tre villkor: Större möjlighet att styra över arbetssituationen, högre lön och rimligare arbetsbelastning.

Låter det bekant? Jag är inte ekonom, jag är specialistsjuksköterska. Men receptet på en billigare och bättre vård finns redan, fast då måste ni öppna ögonen och i grunden försöka förändra vår arbetsmiljö.

SOFIE NAREDI

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev