”Respektförnyelsen gör det roligare att vara doktor”

Roligaste journalgrodan i går på ögonklinik­en där min man jobbar var när en patient hört av sig om receptförnyelse och sekreteraren råkade skriva respektförnyelse av misstag: ”Respektförnyelse av teamläkare dr C i dag”. Alla blev glada, särskilt dr C, som lovade respektförnyelse vitt och brett.

Jag skulle gärna vilja ha respektförnyelse av dr C. Fast när jag tänker på det, så är jag ganska säker på att jag redan har doktor C:s respekt – han behandlar alla respektfullt, både kolleger och patienter. Felskrivningen väcker en del tankar hos mig. Det tjatas ju mycket om att vi ska skriva ut fysisk aktivitet på recept, så kallade Far, men tänk om man kunde förnya respekten åt våra patienter i stället? Jag är övertygad om att bristande respekt ligger bakom en hel del sjuklighet. Tänk alla som inte upplever sig respekterade av sin man, sin fru, sina tonårsbarn, sin katt eller sin chef.

Sådant sliter och kan få den starkaste person att fundera över sitt värde. Och har man inget värde så blir det ju skräp med allt. Man känner sig eländig och krämporna kommer som ett brev på posten. Man kanske tror att man har fått problem med synen och söker ögonmottagningen – vilken tur då att man kan få respektförnyelse av dr C.

Sedan kommer jag att tänka på corona­pandemin. Säga vad man vill, men hela eländet har ju inneburit en gigantisk respektförnyelse för sjukvården. Det där med att folk klappade händer genom fönstret kändes ju lite fånigt, men var ändå en efterlängtad gest. Vi är samhällsviktiga! Medierna har fyllts med reportage om heroiska läkare, sjuksköterskor och andra hjältar inom vården som gör sitt yttersta för att rädda liv i krisen, samtidigt som de själva utsätts för fara.

Respektförnyelsen piggar upp. I vanliga fall är det ju snudd på omöjligt att leva upp till de skyhöga förväntningarna, givet de resurser vi förfogar över. Patienter och politiker vill hela tiden ha mer och snabbare vård och efterfrågan ter sig oändlig. Förlåt att jag låter lite pessimistisk här, jag brukar försöka tänka positivt, nämligen att höga förväntningar är samma som stort förtroende. Men ständigt ökande krav utan någon positiv feedback är tröttande.

Därför älskar jag denna respektförnyelse. Den ger mig ny energi. Jag blir en bättre ­läkare. När jag cyklar till jobbet på morgnarna är jag rakare i ryggen, och ser fram emot arbetsdagen.

Pandemin har hamrat in insikten att det finns begränsningar för vad sjukvårdsapparaten klarar av att hantera, och att man får vara rädd om oss så att vi räcker till det viktigaste. Ett konkret bevis på respekt­förnyelsen är att antalet klagomål som kommit in till landets patientnämnder har minskat betydligt i år. Ett annat att antalet ansökningar till höstens vårdutbildningar har skjutit i höjden.

Men det viktigaste beviset är att det känns roligare att vara doktor. Så roligt, faktiskt, att jag precis som doktor C är beredd att förnya respekten tillbaka, till mina patienter.

SUSANNA SANDBERG