Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Rosenrot mot depression

Publicerad: 14 juli 2009, 14:34

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Arctic Root är det största traditionella växtbaserade läkemedlet i Sverige och säljs årligen för 60 miljoner. Professor Dan Larhammar och medarbetare har undersökt dokumentationen bakom Arctic Root, och baserat på deras artikel i Planta Medica skrev de också en artikel på DN-debatt .

En av de svenskar som stod bakom ett av de kritiserade arbetena om rosenrot skrev ett ilsket genmäle, som jag bara läst på nätet . Ett mer nedtonat motinlägg har nu publicerats på DN-debatt , och en av de saker som där framhålls är att rosenrot enligt denna publicerade vetenskapliga artikel hjälper vid lätt till måttlig depression.

Clinical trial of Rhodiola rosea L. extract SHR-5 in the treatment of mild to moderate depression. Darbinyan V  ,  Aslanyan G, Amroyan E, Gabrielyan E, Malmström C, Panossian A.

Artikeln är publicerad i Nordic Journal of Psychiatry. Det låter imponerade, men tidskriften är inte en av de största direkt (deras impact factor ligger under 0,8 och det är väldigt lågt). I hela Västra Götaland kunde jag bara hitta en enda aktuell prenumeration, och det var vid ett av de mindre sjukhusbiblioteken. Men bibliotekarien var vänlig och ordnade så att jag kunde läsa artikeln, man bör inte döma hunden efter håren.

Liksom en del andra artiklar som stödjer Green Medicines preparat så kommer denna forskning från Jerevan i Armenien. Studien är ganska liten med runt 90 nedstämda patienter som fördelats på placebo respektive rosenrotsextrakt i två olika doseringar. De som fick rosenrot förbättrades avsevärt vad gäller de flesta depressionssymtom medan de som fått placebo inte fick någon effekt alls.

Jag är inte tillräckligt insatt i rosenrot för att veta om den har någon speciell lukt eller smak, men jag är tillräckligt insatt i läkemedelsstudier i allmänhet för att förstå att studien inte lyckats med blindningen. För resultatet är inte rimligt och, om vi bortser från möjligheten av rent fusk, så måste en obefintlig placeboeffekt betyda att patienterna insåg om de dragit nitlotten placebo.

Hur kan man gissa sig till placebo? Antingen genom att ämnet som testas har en lukt eller smak som placebon inte imiterar bra nog, eller genom att ämnet har en tydlig biverkan, eller genom att försöksledarna inte varit helt blindade och medvetet eller omedvetet signalerat till försökspersonerna om de fått aktiv behandling eller ej.

I den här studien hade placebo ingen som helst effekt på lättare depression (mätt med Hamilton-score) och det skiljer den från alla riktiga studier som visar stora placeboeffekter vid depressionsbehandling. Placeboeffekten ligger oftast över 30 %, och det motsvarar ganska precis den förbättring man såg av rosenrot.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News