Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

SD-politiker vill likställa "alternativmedicin" med kunskapsbaserad medicin

Publicerad: 4 oktober 2016, 08:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Har flertalet gånger lyft frågan kring det dåliga konsumentskyddet avseende produkter och tjänster som definierar sig som alternativ- och komplementärmedicin. Jag har ställt följande fråga till lagstiftaren flera gånger: "När är alternativmedicin (inte) vilseledande?". Tyvärr är det politiska gensvaret lika obefintligt som konsumentskyddet.

Situationen är gissningsvis som den är, inte bara på grund av den klena lagstiftningen, utan kanske framförallt på grund av att det finns en utbredd missuppfattning kring vad alternativmedicin faktiskt är. Väldigt många människor verkar närmare bestämt tro att alternativmedicin bygger på samma kunskap som medicin, men att den tolkas på ett ”alternativt sätt” och/eller att alternativmedicinen bara är "mer öppen" eller "naturlig". Jag uppfattar det också som att många tror att forskningen är "i sin linda" på området och att det handlar om en slags avancerad fysik(?) som vetenskapen inte kan förstå än.

Vilket inte kunde vara mer osant, alternativmedicin och medicin har i stort sett ingenting gemensamt utöver benämningen "medicin". Området är också välbeforskat och tills dags dato finns ingen evidens för att dagens kunskap bör revideras på det genomgående sätt som skulle behövas för att anpassas efter diverse alternativa teorier. Att branschen däremot inte är mottaglig för fakta som inte passar, är en annan femma. Alternativvärlden är däremot generellt väldigt duktig på att understödja existerande missförstånd, missuppfattningar och faktoider kring hälsa och ohälsa, se valfri alternativsajt.

Floskler såsom "behandla orsaken inte symtomen" och att ha ett "holistiskt synsätt" haglar tätt bland alternativa utövare. Och varför är de floskler? Jo, det är uttryck som låter vettiga och som också är vettiga i många fall – men som är betydelselösa utan kunskap.  Som att säga: Vi måste bygga hus från grunden, vi kan inte börja med taket, utan att veta ett jota om byggnadskonstruktion.

Det är med andra ord lätt att låta klok när det inte finns några som helst krav på att underbygga det man säger.

Därtill finns en aspekt som allt som oftast förbises när potentiella risker med hitte-på-medicin diskuteras. Nämligen det faktum att det är inte bara handlar om behandling(ar), utan därtill ofta någon typ av "diagnostik" och rådgivning. Och att erhålla diagnoser som inte finns, att få behandlingar utan specifik effekt och att i värsta fall få rådet att avstå medicinsk behandling kan absolut skapa problem, i allt från onödig oro, onödiga hål i plånboken, till riktigt allvarliga följder.

Därför är det alltid ledsamt att se makthavare som (indirekt) vill göra det än svårare för konsumenter att skydda sig, genom att propsa på rättigheter för branschen istället för skyldigheter. Nu senast i raden är det Anna Hagwall (SD) som vill ge "alternativmedicin samma villkor som skolmedicin". En premiss som från början är totalt omöjlig eftersom den ställer magi, önsketänkande och trosföreställningar mot en komplex verklighet. Är i dagsläget dock inte speciellt orolig för att Anna Hagwalls förslag ska nå någonstans, men det speglar en tid där populism och enkla svar får råda alltför ofta över sans och kunskap.

Mina invändningar handlar alltså inte om att människor inte ska ha rätten att köpa vadhelst de önskar, utan att det ska vara så klart som möjligt VAD konsumenten faktiskt köper. En människa som inte har hälsan med sig är trots allt extra utsatt i sökandet efter svar, lösningar och bot. Något jag tycker lagstiftaren borde ta hänsyn till.

Det är trots allt våra medmänniskors väl och ve vi pratar om, inte en rondellutsmyckning i Borlänge.

Tack för ordet!

HANNA BRUS

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev