Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Siffror säger mer än tjusiga utspel i fyrfärg

Publicerad: 5 Augusti 2016, 22:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Finns det alls teckning för Stockholms läns landstings löften om stora resurser att ta hand om skadade, när stora delar av länet är dränerade på ambulanser under normala förhållanden. Siffror måste ställas i paritet till antal ambulanser och övningstimmar.

Stockholmsregionen är Sveriges huvudstadsregion, där bor drygt en femtedel av Sveriges befolkning (2 239 217 personer 2016) och inflyttningen till regionen går i ett snabbt tempo. Stockholms län hör till de regioner i EU som har den absolut högsta relativa befolkningsökningen. Varje år flyttar 30 000–35 000 personer till länet från annat land och 35 000–40 000 personer flyttar in från andra delar av Sverige. Därtill ska emellertid även en välmående turistnäring räknas in, med cirka 7,4 miljoner besök per år (källa: Tillväxtverket).

I Regionen finns skog, odlad mark och betesängar och en del av världens största skärgård med över 30 000 öar. Det finns flygplatser, fartygshamnar och järnvägsnät i regionen. Det finns också en hårt ansträngd infrastruktur kopplad till väg- och bronätet i länet.

Ambulanssjukvården i Stockholms län har enligt Stockholms läns landsting (SLL) 71 vägburna ambulanser, en ambulanshelikopter och en akutläkarbil, två intensivvårdsambulanser och en ambulans för utomlänsuppdrag. Under sommarmånaderna sker sedan ett antal år en bantning (så kallad sommaranpassning) av den vägburna ambulanssjukvården, vilket innebär att landstinget ställer av ett antal ambulanser.

SLL anlitar följande ambulansbolag vägburen ambulanssjukvård: Ambulanssjukvården i Stockholm, AISAB (landstingsägda), Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB. Avtalen gäller till 2017-01-31. Scandinavian MediCopter har sedan 2008-12-05 fram till 2016-11-30 slutit avtal med SLL om tjänsterna rörande ambulanshelikopter och akutläkarbil. I vissa fall finns underleverantörer som fakturerar respektive bolag för bemanning av respektive enhet. Det tillförs en extra helikopter under perioden 15 maj-15 september.

SLL har även ett avtal med Sirius Omsorg AB om att prioritera, dirigera och utföra tjänsten liggande persontransporter inom Stockholms län. I snitt transporteras 160 personer med dessa enheter, vilka ofta utförs i gamla uttjänta ambulanser eller transportfordon.

Alarmeringstjänsten sköts av SOS Alarm Sverige AB på uppdrag av SLL.

Inom den operativa ambulanssjukvården tjänstgör såväl icke legitimerad som legitimerad personal. Från SLL sker ingen systematisk uppföljning av det reella beredskapsläget, antal övningar eller personalens kompetens. Frågor om uppföljning mm möts av hänvisning till respektive vårdgivare, där bolagslogiken som regel sätter stopp för svar. Regelverket kring krisberedskap och den dagliga läkemedelshanteringen inom ambulanssjukvården synes väga lika lätt som en nitlott i frisk bris.

Anders Karlsson, fd områdeschef samt fd chef ambulansdirigering, Ambulanssjukvården i Stockholm, skrev nyligen en debattartikel om utvecklingen inom sjukvården i Stockholms län med Nya Karolinska sjukhuset, NKS, i spetsen. Han befarar en ”vårdkollaps” i vinter. Artikeln kan du läsa här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/07/29/vem-och-vad-ger-grunden-till-ogenomtankta-beslut/

Vem tar ledartröjan

Landstingsstyrelsen och landstingsdirektören leder Enheten för katastrofmedicinsk beredskap (EKMB), som ska ansvara för den katastrofmedicinska beredskapen inom landstinget. EKMB skriver följande som inledning på landstingets webbportal:

"Katastrofmedicinsk beredskap säkrar sjukvården - Akutsjukvården i Stockholms län har stora resurser för att ta hand om akut skadade. Vid en eventuell katastrof finns planer för hur resurserna snabbt kan utökas. Om resurserna inte räcker till har akutsjukvården i länet möjlighet att ta hjälp av angränsande landsting."

Ännu idag, augusti 2016, saknar en majoritet av ambulanspersonalen förutsättningar att strukturerat agera vid större händelser, då övning inte sker. Ambulansflottan är förfärligt underdimensionerad med tanke på omvärldsläget och det ökade befolkningstalen. Inte sällan är stora områden av länet helt dränerade på ambulanser, vilket både SOS-operatörer och ambulanspersonal vittnar om. Tjusiga påståenden som "Katastrofmedicinsk beredskap säkrar sjukvården" ersätter dock inte fakta.

Det finns inte något hemligt ambulanskommando redo att rycka ut. Samordningen med försvarsmakten och länets räddningsaktörer är i stort sett obefintlig när det gäller prehospital transspormedicin. I landstingets budget för kvarvarande del av 2016 eller 2017 finns inte några justeringar som berör förstärkning av de operativa ambulansresurserna. SLL kan omöjligt beräknat konsekvenserna av sekundärtransporter mellan redan fullbelagda sjukhus. Det finns i budgeten enkom prisjusteringar för nuvarande numerär ambulansresurs i länet, det vill säga prisjusteringar mot befintligt antal ambulansenheter (indexhöjningar).

Mycket är förstås bra i Stockholms län, och många invånare trivs bra i regionen, men länets beredskap för större olyckor är alltjämt en chimär. Ledartröjan för länets beredskap hänger på tork i vinden, och någon måste skyndsamt ta sig an uppgiften att skapa en robust ambulansberedskap och sjuktransportorganisation i Sveriges huvudstad.

HENRIK JOHANSSON

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev