Sluta dalta med antroposofiska läkemedel

(En förkortad version av denna text har tidigare publicerats på SVT Opinion under rubriken Den antroposofiska rörelsen mörkar sin bakgrund.)

Patienter som behandlas av en legitimerad läkare måste vara trygga med att de läkemedel som förskrivs är noga undersökta naturvetenskapligt, att de har en effekt utöver placeboeffekten och att risken för biverkningar är rimlig sett till nyttan av terapin. Så är idag inte fallet för den som går till en antroposofisk läkare, eftersom de antroposofiska läkemedlen under många år beviljats en politisk gräddfil och därför inte behövt lämna in dokumentation till Läkemedelsverket.

Nu rinner sanden till sist ur timglaset när regeringen aviserat att de snart skall fatta ett permanent beslut om hur de antroposofiska läkemedlen skall hanteras när årets dispens löper ut. Läkemedelsverket ser inget behov för de antroposofiska preparaten, utan det blir en rent politisk fråga, inte en medicinsk. Ursula Flatters och de andra läkarna på Vidarkliniken i Järna anser dock att deras verksamhet är helt beroende på att de fortsatt får lov att använda tusentals olika antroposofiska piller och injektioner.

Ursula Flatters gillade inte att jag, när vi möttes i SVT Debatt, tog upp en del av deras läkemedels skrattretande ingredienser. Men det är svårt att inte dra på munnen när de tillverkar medel baserade på extrakt av oxpenis, grisens ändtarm eller kossans anus. I sin debattartikel på SVT Opinion försöker Flatters blanda bort korten genom att hänvisa till att även många skolmedicinska läkemedel är, eller var från början, baserade på naturligt förekommande ämnen från växter, djur eller mineral. Men det finns tre stora skillnader.

Den ena är att användningen av aspirin, curare, penicillin, morfin, insulin och så vidare, har en solid naturvetenskaplig kunskapsbas från biokemi, cellbiologi, djurförsök och i regel dubbelblinda placebokontrollerade studier på försökspersoner. Den andra skillnaden är att vanliga läkemedel inte kan vara så extremt homeopatiskt utspädda att inget av ursprungssubstansen återstår, vilket är fallet för en stor del av de antroposofiska medlen.

Och för det tredje är skolmedicinens läkemedel baserde på antingen empiriska observationer av olika ämnens effekter på djur och människor, eller att man utifrån biokemisk kunskap syntetiserar molekyler som man hoppas skall ha de önskade egenskaperna. Antroposofiska läkemedel fyller däremot en mer andlig funktion och grundas i ”ockulta forskningsresultat” sprungna ur spirituella uppenbarelser hos Rudolf Steiner och hans efterföljare.

Därför upplever jag att den antroposofiska rörelsen mörkar när de inte redovisar att deras medicin, Waldorfpedagogik och biodynamiska astrologi och homeopati för jordbruket har en närmast religiös bakgrund i Steiners ”andevetenskap”. Läkemedlen tycks ofta baseras på en magisk koppling så att misteln som parasit på träd skall hjälpa när cancer parasiterar på kroppen, eller att extremt utspädda extrakt från en djurs friska organ anses hjälpa om motsvarande mänskliga kroppsdel drabbas av sjukdom.

Antroposofiska läkemedel är inte utvärderade på sedvanligt sätt, genom att jämföra med placebo. Ursula Flatters har tidigare skrivit att ”Den antroposofiska behandlingen kan inte undersökas i dubbelblindstudier därför att terapin inte kan sättas in på rätt sätt utan att läkaren har träffat patienten”. Det är ett ologiskt resonemang och utan sådana studier kommer deras preparat aldrig kunna godtas av läkemedelsverket såsom riktiga läkemedel.

Det finns redan idag möjlighet för alternativläkemedel att säljas helt lagligt även om de inte kan dokumentera någon effekt. Ofarliga homeopatiska piller och salvor kan registreras hos Läkemedelsverket liksom naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Att Vidarkliniken inte väljer denna väg tänker jag dels förklaras av att de finner registreringsavgiften om tusentals kronor per preparat avskräckande, dels beror på att många av deras läkemedel injiceras och därför inte kan godkännas med nuvarande lagstiftning.

Apotekarsocieteten, Sveriges Farmaceuter och Läkarförbundet är alla negativa till att låta de antroposofiska läkemedlen få en egen gräddfil via speciallagstiftning. Att politikerna i åratal månat om de dåligt dokumenterade (och för de homeopatiska helt verkningslösa) preparaten tror jag beror på att man sett Vidarkliniken som ett berikande alternativ inom rehabiliteringsmedicin. Men Vidarklinikens omvårdnad och konstterapier torde fungera lika bra även utan de antroposofiska läkemedlen, för patienterna remitteras knappast till Järna för medicinernas skull.

(Ursula Flatters svarade på SVT Opinion att Antroposofisk medicin handlar inte om livsåskådning.)

MATS REIMER