Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Stort behov av ökad klinisk precision i sjukvården - kräver ny typ av medicinsk journal

Publicerad: 30 Mars 2020, 10:25

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Inom ledningen för hälso- och sjukvården i både stat och regioner finns en utbredd tro/förhoppning att digitalisering, standardisering, automatisering och artificiell intelligens ska lösa många av dagens, och inte minst morgondagens, problem inom sjukvården. En av många förhoppningar är att forskning inom det molekylärbiologiska området ska göra det möjligt att kombinera genotyp (gener, ärftlighet) och fenotyp (iakttagbara egenskaper hos en peson) för att skräddarsy indivudualiserade behandlingar för de enskilda patienterna, "molekylär precisionsmedicin".

Sjukvård kan delas in i två huvudkategorier:
a) Procedur-sjukvård= sjukvård som avser tekniska ingrepp, typexempel kirurgi.
b) Kognitiv sjukvård= sjukvård som avser klinisk analys och evaluering av komplicerade hälsoprobblem över tid, typexempel internmedicin.

Procedur-delen av sjukvården har gjort stora och imponerande framsteg inom kirurgi, anestesiologi, ersättning av skadade kroppsdelar, interventionell radiologi, moderna avbildningstekniker (bland annat datortomografi, magnetisk resonanstomografi) etcetera. Inom denna del av medicinen har precisionen ökat betydligt jämfört med situationen så sent som på 1980/90-talet.

Denna typ av sjukvård representrar dock bara en mindre del av sjukvården. Vårdens vanligaste patienter är personer med en eller ofta flera samtidiga kroniska, i dag obotliga sjukdomar, vilka kräver en kombination av olika långvariga behandlingsmetoder.

Förhoppningarna om ”molekylär precisionsmedicin” inom den dominerande kognitiva delen av medicinen är i dag just bara förhoppningar och önsketänkande. För de flesta kroniska sjukdomar är etiologi (= grundläggande orsak/er) och patofysiologi (= sjukdoms/skade-mekanism/er) oklara och merparten av dagens behandlingsmetoder är ofta trubbiga med höga NNT (= number needed to treat, det vill säg kräver att många patienter behandlas för att en ska ha tydlig nytta av behandlingen).

Inom några områden börjar det komma läkemedel med högre specificitet än tidigare, till exempel mot vissa typer av cancer, vissa reumatiska sjukdomar, vissa neurologiska sjukdomar. Nya ”biologiska läkemedel” som till exempel antikroppar kan dock inte individualiseras på det sätt som önsketänkarna hoppas och de har ofta allvarliga biverkningar.

För överskådlig tid är vi därför hänvisade den klassiska skolmedicinen, där det finns en mycket stor potential för individualisering och klinisk precision. En avgörande förutsättning för detta är att den medicinska journalen utvecklas till ett ”integrerat hälsoanalys-system” och ersätter dagens textbaserade dagboksjournaler med passiv ”dokumentation” av hälsouppgifter.

Framtidens journaler måste utformas för att passa den kognitiva medicinen och bör till stor del baseras på grafisk visualisering. Om man kan skapa överblickbarhet och analyserbarhet vid komplexa hälsoproblem (multisjuklighet) kan man lätt ”deducera” metoden till användning för avgränsade hälsoproblem (singelsjuklighet). Inget talar dock för att den motsatta vägen kan fungera, det vill säga att ”inducera” fram en överblickbar journal utgående från singelsjuklighet till multisjuklighet.

Det pågår nu omfattande upphandlingar/inköp av nya journalsystem för mångmiljardbelopp i de flesta regioner. De betecknas som ”(framtidens) vårdinformationsmiljöer” för att kunna fungera som en slags digitala vårdgallerior. Det är viktigt att ordna lätt tilgänglig service för patienterna angående bokning av tider för vårdbesök, chatfunktion, få tillgång till kvalificerad och pedagogiskt anpassad medicinsk information etcetera.

Den medicinska journalen bör dock renodlas till att fungera som kliniskt analysinstrument enligt DBU-modellen = Diagnostik-Behandlig/vård-Uppföljning. En medicinsk journal baserad på DBU-modellen kommer att i hög grad bidra till avsevärt ökad klinisk precision för enskilda patienter genom överblick över bland annat följande:

Diagnostik
• Hälsosituationen subjektivt (symtom) och objektivt (diagnoser) vid en viss tidpunkt (tvärsnitt).
• Bedömda samband subjektivt - objektivt.
• Utveckling av hälsoproblem över tid (longitudinellt).
• Enkelt att grafiskt visualisera förloppet över tid för alla slags uppmätta hälsovariabler, t.ex. symtom-score, diagnos-score (grad av sjukdom/skada), laboratorieanalyser (blod, urin och andra kropspvätskor), fysiska funktionsmått, spirometrier, ultraljudundersökningar, skattningsskalor etc.
• Underlaget för alla diagnoser hos den enskilda patienten (kopplade till etablerade diagnoskriterier) är momentant tillgängliga.
• Riskfaktor-profilen grafiskt visualiserad med fyra rubriker: Genetik, levnadsvanor, levnadsförhållanden och kroppsfaktorer.

Behandling
• Den samlade behandlings/vård-planen, till exempel.
  - Läkemedel
  - Mat/nutrition (energi, näringsämnen, vätska, måltidsordning etcetera).
  - Fysisk aktivitet/träning (kondition, muskelstyrka, balans etcetera).  
  - Tekniska hjälpmedel/anpassningsåtgärder (hjärta-pacemaker, njurar-dialys, gång/balans, mat/ätande, påklädning etcetera).
  - Hjälp med instrumentella- (städning, handling, matlagning etcetera) och personliga (kläder, hygien etcetera) aktiviteter i dagliga livet.

Indikationen för alla enskilda behandligsmetoder/interventioner/åtgärder är momentant tillgängliga och alla hälsoåtgärder kan visualiseras samlat och överskådligt på ett veckoschema.

Adminstrativa uppgifter av betydelse för den individuella hälsoanalysen, till exempel
• Grafisk illustration av vårdkonsumtionen i öppen och sluten vård, där man i en figur enkelt och överskådligt kan illustrera längden av slutenvårdstillfällen samt alla individualla vårdkontakter, med klicklänkar till epikriser (slutanteckningar) respektive till journalanteckningar skrivna av olika vårdyrkesgrupper.

Jag har i samarbete med flera datorföretag utvecklat en prototyp för ett sådant ”interaktivt hälsoanalyssystem” och intresserade kan kontakta mig per e-post akner.gunnar@gmail.com.

GUNNAR AKNER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev