Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Ta greppet om patientinformationen nu!

Publicerad: 13 mars 2018, 13:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ett system för sjukvårdens information

Hälso- och sjukvård är extremt rik på information. Problemet med denna rikedom är att den är ojämnt fördelad på ett sätt som bara delvis motsvarar informationsbehovens fördelning. Patienternas informationsbehov är särskilt illa försörjt. I grunden ligger till en föråldrad uppfattning om patientens behov och önskningar – möjligen också om deras rätt till medverkan i vårdprocessen –  inkludering.

Den tekniska lösningen på problemet ligger i begripliga, hanterbara informationssystem. Det har vi vetat länge. Och många har engagerat sig för god utveckling. Möjligen alltför många. Den sammanhållande ledningen av arbetet har varit svag eller saknat tillräckliga legala/finansiella instrument för arbetet. Och utvecklingsarbetet har varit knutet till enskilda kliniker, vårdcentraler, sjukhus och landsting utan starkt samband med varandra. Under sen tid har SKL arbetat med gemensamma lösningar inom ramen för 1177.se.

Men den gemensamma lösningen kräver mer än vad som kan genereras av SKL. Det krävs lagstiftning som grund för organisatoriska lösningar, finansiella tillskott och hantering av de viktiga frågorna om integritetsskydd och säkerhet. Därför vill vi plädera för ett ingripande från regeringen för en förändrad struktur och inriktning av patientdatalagen och ekonomisk ingripande för att slutföra påbörjat arbete och framtida underhållskostnader för en lagstadgad gemensam design av ett sjukvårdens informationssystem.

Vad bör då inbegripas i informationssystemet?

I centrum står patientjournalen. 1177.se har ett format för tillgänglighet till patientjournalen som är en god början. De patienter som har tillgång till internet kan med stöd av login-koder (till exempel bank-ID) läsa journalen och förtydliga minnesbilden från läkarbesök. Ur journalen måste basdata för kvalitetsregister, statistik och forskning kunna utvinnas. Svagheter ligger i att journalen normalt sett är knuten till en del av sjukvårdssystemet och sammanfogningen av flera institutioners journalföring (offentliga och privata) brister. Också detta behöver en lösning i samband med en obligatorisk anslutning till ett gemensamt informationssystem.

Patienten bör kunna läsa sin journal och med hjälp av länkar i journalen ta del av labbresultat, uppgifter om medicinering och förhållningsregler om läkemedelsanvändningen. Patienten ska också med utgångspunkt i den egna journalen kunna få stöd till livsföring som stödjer hens hälsa och insikt via länkar till information om den egna sjukdomen på internetsidor av försvarbar kvalitet. Journalen bör också kunna innehålla en samlad plan för hela den vårdepisod som patienten befinner sig i.

Bokningssystem och remissystem inom det gemensamma systemet kan användas av patienten för att söka vård och möjlighet att välja beroende på väntetider och andra tillgänglighetsfakta. Den ofta omtalade valfrihetsambitionen blir därmed avsevärt mera gripbar än i dagsläget. Bokningssystem kan också utnyttjas från vården för att boka in resurser för en gemensam planering av patienter som behöver tillgång till flera institutioner och diagnostiska resurser som remitterande vårdgivare saknar. Effektiva system för dessa ändamål minskar antalet besök under en vårdepisod och sparar därigenom tid och pengar både för patienten och vårdgivarna. Inom ramen för bokningsdelen av systemet bör patienten kunna hantera sitt behov av second opinion.

I det gemensamma informationssystemet kan också upplysningar om vårdgaranti ingå och stöd ges för utnyttjande av möjligheter som vårdgarantin ger.I ett gemensamt informationssystem bör också ingå möjlighet för patienten att ställa frågor till relevant personal om sin sjukdom och dess behandling och därvid öppnas möjlighet för vården att följa upp resultat av vården genom direktkontakt med patienten inom ramen för informationssystemets skyddade kontaktmöjligheter.

Ett kvalificerat informationssystem av detta slag behöver gemensamma resurser för systemunderhåll, säkerhetsskapande system för tillsyn och för ledning av genomförandet. Enligt vår uppfattning kräver behovet av konkurrensneutralitet och tillsyn av införande och utnyttjande att en oberoende institution med statligt huvudmannaskap skapas för det samlade informationssystemet. E-hälsomyndigheten kan tjäna som förebild för den organisatoriska lösningen.

Vår bestämda uppfattning är att de vinster – däribland också ökad produktivitet –  som kan uppnås med ett gemensamt informationssystem är så stora, att det vore oförsvarligt att inte genomföra en stor och genomgripande reform så snart ske kan. Den strävan som finns i svensk sjukvård att få grepp om de svåra bristerna i tillgänglighet och skapa ett långt mera inkluderande sätt att bedriva vård bör nu få kraftfullt statligt stöd.

VÅRDTROJKAN –REHNQVIST, ÖRTENDAHL OCH ÅBERG

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev