Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Tål svenska kvinnor sanningen om mammografi?

Publicerad: 1 januari 2014, 22:43

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Inget land har infört allmän screening efter prostatacancer, och rekommendationen i Sverige är att män som önskar ta detta prov först skall få en balanserad information om fördelar och nackdelar med att screena friska män. Att undersöka sitt PSA-värde är ett personligt beslut eftersom olika personer värderar risker och nytta helt olika, både risken för sjukdom och risken för biverkningar av screening, diagnostik och behandling. Man kan läsa om det i Socialstyrelsens information.

Snart skall svenska kvinnor kunna ta del av balanserad information om mammografi på 1177, information som även tar upp riskerna med strålning, falskt positiva fynd och framför allt överdiagnostik av cancer som hittas och behandlas i onödan. Det är på tiden att kvinnor i Sverige får hela bilden presenterad innan de fattar beslut om de vill delta i mammografi-screening.

Den information som hittills riktas till allmänheten överdriver nyttan med mammografi och mörkar nackdelarna. Det är lätt att se genom att jämföra dagens information på 1177 (citerad nedan) med den information som kvinnor i Finland får på nätet.

Vetenskapliga studier har visat att för kvinnor som deltar i hälsoundersökning med mammografi minskar dödligheten i bröstcancer med 40 procent. Risken med sen upptäckt är att cancern hunnit sprida sig, och då behövs mer och besvärligare behandling än om tumören upptäcks tidigt.”

Den strålningsmängd som man utsätts för vid en mammografiundersökning är så liten att den inte anses innebära några risker. Det sker dessutom ständigt en teknisk utveckling med syfte att minska stråldoserna ytterligare. Man ska alltså inte dra sig för att gå på mammografiundersökning när man blir kallad.”

Den svenska informationen på nätet säger inte mycket om nackdelarna med falskt positiva fynd och ingenting om överdiagnostik. Man förväntas komma när man blir kallad för det minskar (den relativa) dödligheten med 40%. Finlands Institut för hälsa och välfärd anger en mycket lägre procentsats och de vill att kvinnan efter information fattar ett eget beslut (som de svenska männen med PSA).

”Eftersom screeningundersökning av bröstcancer gäller friska kvinnor, ska de fördelar som undersökningen medför alltid vara större än nackdelarna. Människor förhåller sig olika till för- och nackdelar. Var och en ska överväga för- och nackdelarna innan de fattar beslutet om att delta i screeningen eller att inte delta. ... Dödligheten i bröstcancer hos kvinnor över 50 år som kallats till screening är ungefär 22 procent lägre än hos kvinnor som inte kallats till screening. Screeningen kan årligen förhindra ett dödsfall i bröstcancer per cirka 6 000 inbjudna kvinnor”.

Baksidan av myntet beskrivs koncist.”Nackdelar med screeningen är överdiagnostisering och överbehandling. En del av den cancer som hittas via bröstcancerscreening är sådan cancer som växer långsamt och som aldrig skulle ha krävt behandling. All cancer behandlas, eftersom man inte på förhand vet vilka tumörer som börjar växa. En nackdel med bröstcancerscreening är också onödiga misstankar om avvikelser (s.k. falska positiva fynd). På screeningbilderna syns ofta förändringar som i de fortsatta undersökningarna visar sig vara godartade. De fortsatta undersökningarna och väntan på dem orsakar oro och besvär i onödan.”

Man tar också upp risken för att mammografi kan invagga kvinnan i en falsk trygghet. ”Screeningen hittar inte all cancer. Trots ett normalt screeningresultat kan kvinnan insjukna i bröstcancer före nästa screening.” ”Ungefär var tredje fall av bröstcancer hos kvinnor i screeningålder är intervallcancer.”

I Finland nämner man slutligen den mycket lilla risk som röntgenstrålningen medför. ”Att bröstet exponeras för strålning vid screeningen innebär att risken för bröstcancer ökar en aning: enligt uppskattningar orsakar detta 1–2 bröstcancerdödsfall per en miljon screeningundersökta kvinnor.”

Peter Gøtsche från Nordic Cochrane Center har i BMJ redan 2006 föreslagit att kvinnor som skall ta ställning till screening med mammografi får denna information om både fördelar och nackdelar.

If 2000 women are screened regularly for 10 years:1 woman will avoid dying from breast cancer; 10 healthy women, who would not have been diagnosed without screening, will have breast cancer diagnosed and be treated unnecessarily; 4 of these will have a breast removed, 6 will receive breast conserving surgery, and most will receive radiotherapy; 1800 will be alive after 10 years; without screening 1799 will be alive.”

Of 2000 women (in Europe) who participate in 10 rounds of screening: 500 will be recalled for additional investigations because cancer is suspected; about 125 will have a biopsy; 200 will experience psychological distress for several months related to a false positive finding. Screening can provide false reassurance. Up to 50 % of cancers among women in screening programmes are detected between two screening rounds, and these interval cancers are the most dangerous.”

Sveriges Kommuner och Landsting håller på att utarbeta ett nytt informationsmaterial som mer korrekt skall beskriva både fördelar och nackdelar med screening-mammografi. Det har dock försenats och är så vitt jag vet inte klart än. Och det kommer bara skickas ut till de kvinnor som kallas för första gången.

SKL ser nog att en mer vida spridd information kan göra det svårt att uppnå sitt egna mål att 80% av inbjudna kvinnor skall tacka ja. ”Vårt primära syfte är att rekommendera kvinnor att gå på screening för att rädda liv. Socialstyrelsen har slagit fast att fördelarna överväger” säger projektledaren på SKL.

Ett bättre mål än 80% deltagande hade väl varit att 100% av kvinnorna blev informerade så att de kunde fatta ett eget beslut, för detta är inte svart eller vitt. Jag har bestämt att inte kontrollera mitt PSA-värde. Hade jag haft släktingar som dött i prostatacancer hade jag kanske kommit till en annan slutsats. Men beslutet är mitt.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev