Theranos-Effekten: den goda, den onda, den fula

För en del är Theranos och skandalen kring bolaget som uppdagades 2015 i Wall Street Journal välkänd, men för många yrkesverksamma inom vård i Sverige har affären passerat obemärkt. Låt mig kort redogöra vad skandalen och dess efterdyningar har för effekt primärt på bolag verksamma inom området men också varför en skandal i Silicon Valley, USA, har betydelse för svenska vårdanställda. Det finns några viktiga lärdomar vi kan dra av denna historia.

Theranos Inc. är ett blodtest-företag som tillverkar både miniatyr lab-instrumentet Edison och 240 st testkit som, enligt företaget, klarar av att få tillförlitliga resultat genom att samla enbart några droppar blod i så kallade Nanotainer™ vialer. Bolaget hade attraherat 400 miljoner USD i kapital, värderats till osannolika 9 miljarder USD och Elizabeth Holmes, grundare och vd, hade i media hyllats som nästa Steve Jobs då hon i likhet med ikonen ansågs vara ett underbarn som hoppat av sina studier,  en så kallad ”drop-out” från Stanford University i Silicon Valley.

Theranos och Elizabeth Holmes blev i USA synonymt med digital hälsa och den drastiska förändringen av sjukvården under Affordable Care Act eller det som i folkmun kallas ”Obamacare”.  Det var bolag som Theranos som både var orsak och symtom på de gigantiska investeringarna inom området digital hälsa, som rekordåret 2015 låg på 4,5 miljarder USD . Sedan läckte tidigare anställda ut att Theranos enbart använde sina egna instrument i 15 stycken av  testerna på grund av låg tillförlitlighet och att företaget systematiskt använde instrument från konkurrenter. Då påbörjade FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket en utredning, där ytterligare komplikationer upptäcktes.

Theranos-effekten är det namn man gett till den skepticism som finns mot digital hälsa. Ofta läggs fokus på investerare och media, men minst lika mycket handlar detta om vårdanställda och allmänhetens syn. Det finns definitivt en ton av upplevd orättvisa i denna term när den brukas av entreprenörer och bolag verksamma inom området, där man menar att en skandal svärtar ner allas goda namn och den tillit som funnits.

Det är dock som de flesta vårdanställda och forskare vet en romantiserad bild, då sund skepticism alltid funnits. Traditionella bolag inom vård och life science är vana vid de juridiska kraven som finns och vikten för bolagets varumärke att visa bevis, och inte gnälla på en ”burden of proof”. Det är helt enkelt en förutsättning för att verka som bolag inom detta område. Därför menar många att Theranos-effekten är av godo. Den sållar bort de bolag och investerare som är oseriösa (ofta underförstått de med enbart it-bakgrund), och återställer balansen där det är bolag och investerare som förstår kraven som vården ställer som får verka på marknaden. Denna goda effekt har också sagts vara nyttig till att sänka den hajp som finns och leder till orealistiska förväntningar och värderingar, så att mer realistiska och produktiva lösningar kan tas fram. Något som även svenska vårdanställda tjänar på ska finnas tillgängliga på marknaden.

Skillnaden mellan sund skepticism och teknofobi, kan för entreprenören som satsat sitt leverne, besparingar och sitt namn verka hårfin men är egentligen enorm. Att vara skeptisk är att förhålla sig till något nytt på ett sakligt sätt och utvärdera noga innan man fattar beslut, alltså att tro att det finns nya lösningar men låta resultaten tala för sig.

Teknofobi å andra sidan handlar om att vara rädd och/eller motsätta sig det nya baserat på känsla snarare än förnuft. Därför finns en risk att Theranos-skandalen kan användas som ett logiskt argument för en irrationell rädsla för ny teknik. Theranos-effekten kan vara av ondo, om den används för att ytterligare legitimera osund skepticism.

Investerarna och bolagen i Sverige känner redan av Theranos-effekten i större utsträckning än tidigare. Så vilket förhållningssätt kan vården i Sverige ta? Ett konstruktivt sätt vore att tydligt ta ställning för att digitaliseringen generellt är av godo. Vården kan ha en värdefull kravställande funktion så  att sund skepticism kan brukas och resultat samlas in. Med tanke på att antalet produkter och tjänster ökat massivt inom området digital hälsa så behövs större kapacitet att utvärdera dessa i svenska vården. Bara som ett exempel kan nämnas att antalet hälsorelaterade appar på IOS och Android numera överstiger 230 000 och 32 % av app-utvecklarna publicerade sin första app under 2015. Kroniska sjukdomar är det vanligaste tillämpningsområdet.

Sedan finns det en tragisk sida kring Theranos-effekten, den kring entreprenören Elizabeth Holmes. Oavsett vilken skuld hon har haft i skandalen eller hanteringen av den, så var media ute efter blod. När Forbes reviderade bolagets värdering och estimeringen av Elizabet Holmes egendom fastslog tidningen att Elizabeth är värdelös i en artikel vars titel och innehåll senare justerades men som andra tidningar snappade upp. Vidare fanns det skribenter som tyckte att detta var en historia som lämpade sig som Hollywood-film och fastän processerna kring henne inte är klara så kommer en filmatisering om skandalen och hennes liv att göras. Denna fula sida är direkt skadlig för en industri där bara 6 % av bolagen har en kvinnlig vd. Att vara entreprenör är alltid riskfullt, att vara entreprenör inom vård och life science är desto svårare då det finns en större teknisk/medicinsk risk samtidigt som kraven på säkerhet är större och tidsperioderna längre. Det krävs exceptionellt mod att försöka, trots att man har oddsen mot sig. För att kunna ha en bra vård i Sverige, för att få svenska bolag att växa i Sverige först och sedan utomlands behöver dessa entreprenörer stöd från medmänniskor i vården. Det är inte empati, utan sund skepticism och konstruktiv återkoppling. En entreprenör som tillåts lära sig av misstag bygger ett bolag som utvecklas.

Vi har våra egna manliga och kvinnliga entreprenörer i Sverige, hur kan vårdsverige möta dem och utvärdera deras lösningar utan att idolisera eller demonisera personen bakom?

NIMA JOKILAAKSO