Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Ursula Flatters har fel - mässlingen skyddar inte antroposofiska barn mot allergi

Publicerad: 15 juli 2012, 16:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


När Ursula Flatters från Vidarkliniken debatterade vaccinationer i Aktuellt var ett av hennes få begripliga argument att "Det har nyligen publicerats två artiklar från en stor EU-studie i fem länder där det visar sig att barn som haft mässlingen och inte vaccinerat sig har en lägre förekomst av allergi."

Ungefär samma sak sade hon i en replik till Svenska Dagbladet: "Två stora EU-studier visar att barn med en s.k. antroposofisk uppväxtmiljö har en bättre hälsa än kontrollgruppen."  Även om Flatters talar om två studier, så tror jag bara det handlar om en enda studie. Men det har skrivits flera artiklar utgående från data insamlat i PARSIFAL-studien: Prevention of Allergy—Risk Factors for Sensitization Related to Farming and Anthroposophic Lifestyle.

I denna tvärsnittsstudie har man åren 2000-2002 samlat in data på skolbarn i Sverige och några andra europeiska länder, från 4 606 barn på Steinerskolor och från 2 024  barn från kontrollskolor. Föräldrarna har fyllt i frågeformulär och på en mindre del av barnen har tagits blodprov för att se på atopi (allergibenägenhet) genom att mäta IgE mot olika allergen. Jämfört med kontrollbarnen hade barn som levde i antroposofiska familjer inte lika ofta allergi, enligt blodprov var 32 % av Steinerbarnen sensibiliserade mot 39 % av kontroller. Inte någon imponerande skillnad.

Så långt har Flatters rätt i att en antroposofisk uppväxtmiljö är korrelerat till marginellt mindre sensibilisering. Men detta är en beskrivande tvärsnittsstudie utan någon på förhand uppställd hypotes, och även om man genom olika typer av statistisk manipulation försöker korrigera för confounders så kan inte en studie av denna typ bena ut vad det är i den antroposofiska livsstilen som "skyddar" vissa av Järnas barn från att utveckla allergi.

Men har det verkligen med vaccinationerna att göra? I den artikel som Flatters refererade till i sin replik till Svenska Dgabladet var det ingen signifikant skillnad i allergisk sensibilisering mellan de som haft mässling eller ej, eller mellan de som vaccinerats med MPR och de som var ovaccinerade.

I en annan av PARSIFAL-artiklarna hade man analyserat fler barn än i den första artikeln jag refererade, här fanns med även en grupp barn som levde på bondgård och kontrollbarn till bondgårdsbarnen. Data på totalt 12 540 barn varav 3 378 där man hade blodprov.

Om man då jämför barn som varken vaccinerats eller haft mässlingen med barn som haft mässling (och justerar för alla confounders man kan komma på) så medför mässling en något minskad förekomst av kraftigare sensibilisering (cut-off 3.5 kU/L) mätt i blodproven. (Tar man med även lägre grader av sensibilisering, cut-off 0.35, försvinner signifikansen.)

Men även om det inte var signifikant var trenden för de vaccinerade barnen likadan. Det var alltså inte så att de vaccinerade barnen hade mer sensibilisering (cut-off 0.35) än de ovaccinerade. Av vaccinerade barn var 29 % sensibiliserade, mässlingsjuka barn 32 % och de som avstått från vaccination men ännu inte fått mässlingen låg högst med 35 %. Och ironiskt nog befinner sig de flesta av dagens Steinerskolebarn i Järna i denna sista grupp, ovaccinerade men inte (ännu) fått mässlingen.

Nu är det inte bara PARSIFAL-gruppen som tittat på detta med vaccin, mässling och risk för allergiska sjukdomar. Låt oss se på vad några andra studier funnit. Den färskaste jag fann var en tysk studie från 2011 där man sett på helt ovaccinerade barn jämfört med de 99,3 % som helt eller delvis följt vaccinationsprogrammet. "The prevalence of allergic diseases and non-specific infections in children and adolescents was not found to depend on vaccination status."

En nästan lika färsk studie från Korea visade att genomgången mässling inte påverkade förekomsten av allergi. "This study indicates that common childhood infections such as measles in early age do not protect against later development of allergic diseases."

Danskarna har mycket tidigare än Sverige lagt upp centrala register på vilka barn som får vilka vaccin när, vilket gjorde att de snabbt kunde avvisa påståendet att MPR-vaccination skulle vara kopplat till autism. När de i databasen med nästan 900 000 barn tittar på MPR-vaccin och inläggning eller medicinering mot astma visar det sig att det är de vaccinerade barnen som är friskast, och att vara ovaccinerad var ännu starkare kopplat till svårare astma.

Vaccination minskade risken för status astmaticus med en tredjedel. Jag tror det lite otippade resultatet beror på confounders (föräldrar som väljer bort vaccin är kanske sämre på att sköta barnens astmamediciner), men det talar i varje fall emot Ursula Flatters tro att vaccin skulle vara negativt.

En studie från Schweiz 2004 kom fram till att varken MPR-vaccinering eller genomliden påssjuka, röda hund eller mässlingen påverkar allergiförekomsten. "From the present study can be concluded that exposure by MMR-vaccinations or natural MMR-infections in childhood does not increase the risk of sensitization to common allergens as well as to allergic respiratory diseases."

Jag tycker inte PARSIFAL-studien är kass, men den klarar inte att vaska fram vad det kan vara i den antroposofiska livsstilen som tycks göra att något färre barn blir allergiska. Jag tycker PARSIFAL-gruppens förslag att det kan vara mindre bruk av antibiotika och febernedsättande låter värt att testa i nya studier. Och jag vill inte heller avvisa Jackie Swartz teori om att det som minskar allergin i Järna är deras stora intag av mjölksyrade grönsaker.

(Sedan finns förstås möjligheten att antroposofiska barn är precis lika ofta allergiska som andra barn och att resultatet beror på reporting bias. De antroposofiska familjerna är rimligen högt motiverade att vara med i studien som deras egna läkare håller på med. Kontrollerna har i regel lägre motivation, men av de familjer som bjuds in att bli kontroller borde motivationen vara större hos de vars barn är allergiska. Det gör i så fall att allergiförekomsten i kontrollgruppen överdrivs genom ett bortfall av icke-allergiska barn. Detta skulle faktiskt kunna vara det som förklarar antroposofins "skyddande effekt". Det som talar för att denna typ av bias förekommer i kontrollgruppen är att de kontrollbarn som raporterade allergiska symtom var mer benägna att lämna ifrån sig blodprov än de som inte rapporterade allergiska symtom.)

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev