Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Vad är det undersköterskan har fattat?

Publicerad: 24 mars 2013, 14:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


"Det är böckerna! Jag vet det! Jag är undersköterska på IVA, jag är
inte högutbildad, men jag har fattat! Det här lilla stället har gjort att mina barn har blivit duktiga i skolan och har utbildat sig. Jag har i alla år lånat hem massor med böcker och barnen har läst eftersom böckerna har funnits i riklig mängd där hemma."

Vem säger så? Jo, Anette på IVA, stolt mor till två högutbildade vuxna barn och med hemmavarande13-åring redo att trippa in på samma väg. Vad kan det vara för litet ställe vår undersköterska syftar på?

Sjukhusbiblioteket förstås! Tack vare sjukhusbiblioteket har Anettes värld blivit rikare, större och vidare vilket kanske rent av kan ha kommit patienter till godo.

Jamen, undersköterskor kan bara leva ett enda liv, det är ni väl med på, kära läsare, men de ska vårda patienter som lever många olika slags liv. Har man vida referensramar kan man lättare sätta sig in i olika människors situation, bakgrund och levnadsvillkor. Underlättar inte det vården? Det kan knappast försvåra den, eller vad tror ni?

Sjukhusbiblioteket har i alla år varit en mental raketbas för undersköterskan Anette och alla hennes kamrater här i NU-sjukvården. Att sjukhusbiblioteket finns på arbetsplatsen och därmed är lätt åtkomligt när man susar förbi i blårock spelar en avgörande roll, menar Anette som liksom
många andra aldrig hinner ner till stora folkbiblioteket inne i stan.

Många äldre minns ännu idag rim och ramsor, psalmverser, böner och annat som de fick lära sig som barn i gamla lära-sig-utantill-skolan. Anette och en anhörig pigg tjej i 85-årsåldern brukar läsa och samtala om sådana skolminnen tillsammans med 13-åriga lillgumman.

Är inte detta ett fint sätt att mötas över generationerna? Kanske kan sådana reminiscenser även hjälpa till att, om inte skrämma bort, så domptera demensspöket i takt med att vi åldras och får
sämre minne?

"Mamma, fråga om det finns några fler ö-böcker!" har dottern beordrat Anette denna fredagsmorgon. Det visar sig att 13-åringen just har avverkat alla fyra delarna i Annika Thors prisade serie om systrarna Steffi och Nelli som skickas till en ö i Göteborgs skärgård för att undkomma judeförföljelserna hemma i Österrike under krigsåren.Boktitlarna En ö i havet, Näckrosdammen, Havets djup och Öppet hav är det vi diskuterar. Nej, vi hittar inga fler ö-böcker men författaren Michelle Magorian kan vara något tror Sjukhusbibliotekarien och drar fram "En liten kärlekssång" längst ner till vänster i hyllan. Rose och Diana som har sänts till en sömnig engelsk badort för att undkomma krigshändelserna ska väl kunna engagera en läshungrig 13-åring. Särskilt som de båda systrarna för första gången ska klara sig själva och Rose som är sjutton år upplever kärleken.

Det är livsviktigt med böcker, inte bara facklitteratur, kurslitteratur och medicinsk litteratur utan Något Annat också, säger Sjukhusbibliotekarien och kan inte vara mera överens med själva sjukvården representerad av undersköterska Anette. Hon som började läsa när hon utbildade sig till barnsköterska och ville ha just Något Annat att tänka på för att inte omkomma i studierna eller bli fackidiot, ett annat uttryck för samma sak.

Att läsa böcker betyder att få ett språk och har man ett språk kan man erövra mycket till exempel utbildning och ett bra jobb! Ta makten över sitt eget liv. Det vet varenda lärare, bibliotekarie och
diktator (!) för vilka är det man tystar allra först vid militärkupper och revolutioner? Jo, de farligaste, de som har ett språk!

Undersköterska Anette har fattat. Frågan är om vi alla har fattat? Politiker och andra makthavare – har ni fattat det undersköterskan har fattat?

Hurra för alla som fattar! utbrister Sjukhusbibliotekarien och önskar alla, vare sig ni fattar eller inte, en riktigt Glad Påsk!

ING-BRITT PERSSON

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev