Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Vad gör de som inte firar jul?

Publicerad: 18 december 2009, 08:51

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Jo, dom reser långt bort och hoppas på Absolut Julfritt!

Eller man går till ett köpcenter dagen före julafton. Där tar man sig en Café Macchiato medan man i lugn och ro tittar på hur bråttom alla andra har.

Man arbetar nästan som vanligt.

Man tittar på hemlandets TV. Hela helgen.

Man kokar litet ris och känner sig micket, micket ensam.

Man är tråkig. Var alla svenskar är? Man undrar var dom vara??

Man bjuder alla sina kompisar på kyckling med kikärter på ”julafton”.

Man ringer till hemlandet eftersom det är gratis på jul.

Man ser fram emot det nya året som man tänker fira.

Man blir ett julmonster som bråkar med alla.

Man tittar på en stjärna som blinkar vänligt på himlen.

Man misshandlar sin make svårt.

Man bakar kex.

Man flyr till pizzeria O Sole Mio och skriker på en kebabpizza med extra allt!

Man har ont i själens första och andra kammare.

Man super sig redlös, så att man inte kommer ihåg sitt namn.

Man sitter på akuten hela natten.

Man bokar ett år i förväg in hela familjen på en resa till Thailand.

Man opererar ett tarmvred.

Man är 27 år och kör mot ett träd med sin snöskoter.

Man städar, grinar och tittar på TV.

Man sätter upp en pappersmassefabrik i Kina. Om man är ingenjör vill säga.

Man ligger i respirator.

Man är en ensam pappa som hänger sig i källaren.

Man virkar litet mera på sin spets.

Man läser, promenerar och dividerar.

Man storgrälar.

Man skjuter sin fiende med fem skott.

Man pratar mycket vänligt med sin hund.

Man är 93 år och dör en helt naturlig död.

Man anmäler sig redan vid midsommar till extrajobb inom vården.

Man går till en engelsk pub som har julaftonsöppet.

Man fäller ner persiennerna och lägger sig och sover.

Sedan återuppstår man på Värnlösa barns dag.

Man går upp i rök på ett torg i Bagdads norra utkanter.

Tillsammans med 157 andra som också utplånas av en kraftig bilbomb.

Man heter Philippe Lemoine och man skjuter sig med sitt hagelgevär .

Man har tråkigt. Dötråkigt.

Man försöker dränka sig kvällen före julafton, men man misslyckas.

Man är en frånskild sjuksköterska som tar en överdos sömnmedel på julafton.

På juldagen hittas man död.

Sörjd av barnen.

God Jul!

Eller så är man ute och letar husrum, rider på en åsna och föder ett välskapt gossebarn!

ING-BRITT PERSSON

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev