Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Var kommer nästa mässlingsutbrott - ska vi slå vad?

Publicerad: 4 December 2009, 17:25

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


I media kunde vi nyligen läsa att vårdpersonal på ett äldreboende i Luleå ska ha slagit vad om hur länge en terminalsjuk patient hade kvar att leva. Jag vill egentligen inte uppmuntra till sådant osmakligt dobbel, men ska ändå ge er ett stalltips: Nästa mässlingsutbrott i Sverige kommer att drabba antingen somalier i Tensta/Rinkeby eller antroposoferna kring Järna.

Dessa grupper är nämligen de vars barn har sämst skydd mot morbilli, fast av helt olika anledning. De flesta andra svenska barn har ett väldigt bra skydd mot mässling, vilket är tur eftersom inget vaccin skyddar 100 procent av dem som tar det. Dessutom finns ungefär 170 000 barn under 18 månaders ålder som ännu inte erbjudits vaccinationen. En hel del av dessa späda barn är dock fortfarande skyddade av antikroppar från mamma.

I stort är vaccinationstäckningen bättre än på länge. Det har nyss kommit data på hur det vid senaste årsskifte såg ut för barnen födda 2006, som då var mellan två och tre år gamla. Hela 96,7 procent hade fått MPR-vaccin, den högsta siffran på tio år. I Södertälje kommun däremot är 13 procent av den aktuella årskullen än så länge ovaccinerad mot MPR, totalt 148 barn, en stor del sannolikt boende i Järna.

Antroposoferna tackar nej till många vacciner främst av religiösa skäl, jag ska inte upprepa min syn på det. Somalierna däremot avböjer MPR av oro för biverkningar; de är rädda att barnen ska drabbas av autism. För medan autism uppfattas som icke existerande (eller i varje fall extremt sällsynt) i Somalia, är det ett överrepresenterat funktionshinder bland somaliska barn som växer upp i Sverige.

Myten att MPR-vaccin ger autism spåras tillbaka till Andrew Wakefield och hans ökända artikel i Lancet 1998. I Storbritannien sjönk vaccinationsgraden dramatiskt och även i Sverige har vi haft en svacka som vi först nu kommit ur (utom hos antroposofer och somalier).

Vad den höga prevalensen autism hos somaliska barn beror på är okänt, men en framförd hypotes är att somaliska kvinnor får D-vitaminbrist här i det solfattiga nord och att det drabbar utvecklingen av fostrets hjärna. Många hoppas att detta är den påverkningsbara orsaken till ”den svenska sjukan”, som i norra USA är känd som Minnesota disease eftersom somaliska barn i Minneapolis också har en anmärkningsvärt hög förekomst av autism.

I Tensta och Rinkeby har vaccinationsgraden under en rad av år legat runt 75 procent, och man jobbar aktivt för att tillsammans med somaliska företrädare få tillbaka förtroendet för vaccinationerna. I september inbjöd Socialstyrelsen till ett rådslag om autism, D-vitamin och MPR-vaccin. Som tur är ses inte alls någon minskad vaccinationsfrekvens i Göteborgs nordöstra förorter, jag vet inte varför det skiljer sig från Stockholm.

Att ett bortfall av herd immunity snart kommer att leda till nya mässlingutbrott visar erfarenheterna från Schweiz. Där har man sedan 2006 ett mässlingutbrott som inte vill sluta och under 2008 insjuknade drygt 2 000 personer. I de tysktalande kantonerna är man mer skeptisk till vaccin, och där har de flesta fallen av mässling setts, och därifrån har mässling letat sig ut även till kantoner med bättre vaccintäckning och där drabbat mottagliga barn. Med god grundhälsa och möjlighet till avancerad vård är mässling inte längre lika dödligt, även om många får pneumoni. Risken att drabbas av den fruktade komplikationen encefalit är inte så liten, mellan två till fem per tusen.

Epidemin i Schweiz har spillt över till södra Tyskland, och Österrike har i år haft ett mindre utbrott i och kring en antroposofisk skola. Även 2009 kommer Schweiz ligga i topp vad gäller incidens av mässling, men totala antalet fall är nu större i Storbritannien och Frankrike. Ändå är vaccintäckningen i Europa som helhet bra i dag, i början på 1980-talet drabbades över 800 000 européer av mässling varje år att jämföra med årets siffra på runt 6 000.

MATS REIMER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev