Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Varför kan inte forskare tala ur skägget?

Publicerad: 5 November 2019, 11:45

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Varför kan inte forskning presenteras så att folk förstår? Obegripligt och knastertorrt på gränsen till självantändande verkar ibland vara mer regel än undantag. Ber gemene man, förkroppsligad av exempelvis 65-årige farbror Folke, om förtydligande kommer nästan garanterat ännu en harang av högtravande förklaringar på en akademisk nivå halvvägs upp mot planeten Mars. Är många forskare oförmögna att uttrycka sig i klarspråk? Varför i så fall? Har de inte fått lära sig det? Ingår det inte i forskarutbildningen? Då är det på tiden att det gör det, morrar Sjukhusbibliotekarien.

Vem eller vilka gagnas egentligen av forskning? Forskning för forskningens egen suveräna skull. Forskning som inte kan eller låter sig förklaras. Forskning som aldrig kommer mänskligheten till godo. Krävs det att man är medlem i den exklusiva nobelpristagarklubben world wide för att ha en chans att ana sammanhangen? Forskare som bara kan tala med andra forskare. Ligger det prestige i att formulera sig så att andra inte förstår, det vill säga andra än kollegor inom det egna skrået? Eller är man så djupt nerkörd för att inte säga damned starstruck av sin egen forskning, så att man helt har tappat förmågan att uttrycka sig begripligt om sitt arbete?

Mycket görs redan för att paketera forskning, så att vem som helst kan förstå - ska sägas i sanningens namn – till exempel via populärvetenskapliga böcker och artiklar eller universitet och högskolor som ordnar lunchträffar för studenter och allmänhet a la Forskning & Baguette, Fika med Forskare, Låna en Forskare och liknande arrangemang.

Här i vårt FoU - Forskning och Utvecklingscentrum i Region Jämtland Härjedalen slussar vi till exempel ut forskning till folket dagen före självaste Nobeldagen, 9 december, i form av evenemanget ”Pre-Nobel för alla öron”. Allmänheten får möta våra lokala forskare och lyssna till populärvetenskapliga presentationer i ämnen under fantasieggande rubriker som:

”Körteljakten – en endokrinkirurgisk odyssé i jämtländska farvatten” med Joachim Hennings, kirurgkliniken, Östersunds sjukhus.

Otäckt spännande kan det bli via lömska åkommor som ”Tjock- och ändtarmscancer i Norra Sverige – Är vi eljest?” med Olle Sjöström, även han från kirurgkliniken.

Eller mer pragmatiska strövtåg där Emma Nyström, Brunflo Hälsocentral, lotsar oss genom ”Självbehandling av urininkontinens med hjälp av eHälsa”.

Andlöst intressant lovar det bli när vi tar oss igenom ”Nyfödd i andnöd: När motvind är din bästa vän” med Markus Falk, anestesikliniken.

Ovanstående och många fler föredrag kan vi lyssna till, observera absolut inte här på aningen otillgängliga sjukhuset och under ogin dagtid. Nej, kl 17.30-19.30 erbjuds man en helkväll med forskare på Östersunds stadsbibliotek som ligger mitt i stan. Vad kan toppa det en vanlig måndag i december!

På med obönhörligt starka strålkastarljus som riktas in i forskningssnåren! Fullproppat med folk ska vi ha i alla salar världen över där det talas om något så intressant och viktigt som forskning. Summa summarum: Mer forskning åt folket!

ING-BRITT PERSSON

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev