Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Vilka antroposofiska mediciner kommer registreras?

Publicerad: 11 juli 2016, 17:02

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Regeringen beslutade till sist att dispenserna för de oregistrerade antroposofiska medlen har ett slut, men först efter en övergångsperiod på fem år. Alla aktörer verkar hyfsat nöjda. Gabriel Wikström får visa handlingskraft: ”Den riktiga ordningen bör vara att Läkemedelsverket beslutar om användningen av de antroposofiska medlen, precis som med övriga läkemedel. Det ska inte vara upp till regeringen att ge gräddfil.” Det kunde ha varit klädsamt med lite självkritik efter att denna och tidigare regeringar ideligen förnyat en sådan gräddfil sidan 1987.

Vidarklinikens kritiker gillar i princip beslutet, men tycker att fem år är en väl generös övergångstid. Det är ändå så att Vidarkliniken även vid de senaste årens förlängningar av dispensen haft press på sig att ansöka om registrering av sina medel. Läkaren Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, skräder inte orden: ”Antroposofisk medicin är ren humbug”.

De kommande två åren behåller alltså Vidarkliniken sitt carte blanche som tidigare, de får importera och använda alla oregistrerade preparat från läkemedelsbolagen Wala och Weleda. Därefter är det tänkt att en ny lag med övergångsregler skall börja gälla från juli 2018. Exakt hur lagen kommer att se ut är inte klart men en gissning är att regeringen kommer bevilja ytterligare dispens i maximalt tre år för de preparat där det lämnats in ansökan om registrering hos Läkemedelsverket.

På Vidarkliniken håller man god min och Ursula Flatters ”ser detta som ett mycket glädjande besked för både våra patienter och alla dedikerade medarbetare på kliniken”. Ändå vet Flatters säkert att det inte kommer vara möjligt att registrera alla de homeopatiska preparat som är avsedda för injektion. Men vilka preparat kommer man kunna registrera enligt gällande regler?

Att man skulle ansöka om att registrera några ”riktiga” läkemedel får anses uteslutet, dokumentationen som finns räcker knappast och bolagen kommer inte lägga pengar på dubbelblindade läkemedelsprövningar. Det skulle bli så dyrt att det aldrig kan löna sig sett till den lilla marknaden i Sverige, men framför allt verkar det osannolikt att något av deras medel skulle besitta en tydlig effekt utöver placebo.

De homeopatiska preparaten i form av pulver, droppar eller piller går bra att registrera, även om man inte får ange någon specifik indikation, alltså påstå att pillren hjälper mot något. Vidarkliniken  anser att homeopati fungerar, och hävdar att frågan om homeopati fungerar är helt öppen. ”Det finns många studier som visar att homeopatiska medel fungerar och många studier som visar att de inte fungerar. Frågan om dess verkan är vetenskapligt inte avgjord.”

Exempel på homeopatiska medel som kan registreras är de med utspädning till en tiotusendel eller mer, vilket förkortas D4. Exempelvis går då dropparna Apis mellifica (extrakt av honungsbi) bra att registrera i spädningen D6 men inte i D3. (För en person allergisk mot bigift kan nog även D6 i värsta fall vara skadligt, så det är möjligt att Läkemedelsverket nekar av den anledningen.) Däremot går det inte att registrera samma extrakt som injektionsmedel, inte ens i spädningen D30 där som bekant inga molekyler återstår av honungsbina.

Mot vilka sjukdomar skulle en antroposofisk läkare ge extrakt av denna insekt? Enligt Weledas katalog är indikationerna bland annat halsfluss, nässelutslag, reumatiska sjukdomar och lymfangit. Doseringen för injektionerna (oavsett utspädning så vitt jag förstår) är till vuxna ”1 ml subkutant 2-3 gånger per vecka eller en gång dagligen. Barn 1-5 år 0,5 ml. Spädbarn 0,3 ml i.m.”

Ett urval av andra homeopatiska injektionspreparat som kommer försvinna är ormgift, stormhatt, flugsvamp, belladonna, bolmört, chili, myror, kvicksilver och arsenik, medan Weledas  arsenikdroppar för peroralt bruk förmodligen går att registrera bara utspädningen är tillräcklig.

Växtbaserade medel går att registrera även om de inte är så utspädda. I och med att antroposoferna använt sina medel i över 30 år kan de anses ha ”traditionell användning” och det räcker då att visa säkerhetsdata, effekten är det inte så noga med. Preparaten skall vara avsedda för egenvård. Kanske väljer Weleda då att registrera droppar Betula Cortex ethanol Decoctum, alkoholextrakt av barken från björk. Det blir i så fall ett receptfritt medel som får säljas i detaljhandeln.

Även av Läkemedelsverket godkända naturläkemedel får säljas receptfritt. Här kan ingredienserna förutom växter även komma från djurriket och mineralriket. Läkemedelsverket förklarar att ”Naturläkemedel ska vara avsedda för egenvård, vilket innebär att de skall användas vid enklare besvär av tillfällig eller lindrig karaktär”. Därmed blir det nog svårt att få godkännande för salvan Plumbum metallicum. Denna salva med bly skall smörjas på huden dagligen och beskrivs av Weleda som en ”behandling av storhövdade barn, infantilitet, själslig avtrubbning”, vilket nog inte kan räknas som egenvård.

Förmodligen hoppas Vidarkliniken att det under dessa fem år skall ske ett mirakel och att de får de specialregler som träget lobbats för: att i Sverige få automatiskt (och gratis) godkännande av medel som är lagliga i något annat EU-land. Men med tanke på Stockholm nu avslutar, och andra landsting ifrågasätter avtalen, kanske kliniken inte ens överlever dessa fem år. Utan finansiering via skattepengar går det inte att driva sjukhuset i Järna; 2014 bekostade landstingen 98 % av vårddygnen.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev