Krönika

Dagens Medicins vetenskapsreporter Carl-Magnus Hake kommenterar varför Sverige inte följer en stark EU-rekommendation.

Vetenskapsredaktören Carl-Magnus Hake skriver om lyckade exempel på hur de många väntetiderna för att få c-pap har kunnat snabbas på.

”För att vända trenden krävs en hel del. De nya riktlinjerna blir knappast någon quick fix, men bäddar för en mer likvärdig vård av fetma över hela landet”, skriver Dagens Medicins reporter Maria Gustavsson.

Dagens Medicins reporter Carl-Magnus Hake granskar en rapport om vårdslöseri som nyligen släppts från tankesmedjan SNS.

Dagens Medicins vetenskapsreporter Maria Gustavsson frågar sig om någon lockas av tanken på en hård plaststav i sitt ärrade underliv.

”Då dessa svårbehandlade depressioner orsakar mycket lidande vore det ett välkommet genombrott”, skriver vetenskapsjournalisten Lotta Fredholm i en krönika om nya tankar kring depression.

Det är nio år sedan jag skrev regelbundet om diabetes. Sjukdomen är naturligtvis lika komplicerad och oförutsägbar som då men tekniken har lett till ytterligare förbättringar av behandlingen.

En framtid där tidiga alzheimertecken effektivt trycks tillbaka – det är en forskardröm som vetenskapsjournalisten Lotta Fredholm fångat upp.

Det vore smart att öka samarbetet kring långtidssjuka. Husläkare vittnar om att de inte får in sina patienter någonstans, skriver Dagens Medicins reporter Monica Kleja.

Dagens Medicins vetenskapsreporter Maria Gustavsson skriver om vad som händer, och inte händer, efter att hjärtat stannat.

Dagens Medicins vetenskapsreporter Carl-Magnus Hake kommenterar vad vi vet och inte vet om den nya typen av blodscreening för cancer.

”Det har börjat röra på sig och det pågår ett arbete med att skapa en nationell bildbank med bilder av hudförändringar i melaninrik hud.”

Är omvårdnaden inte tillräckligt bra kan priset för behandlingen bli för högt, skriver Dagens Medicins reporter Susanna Pagels.

Carl-Magnus Hake skriver om svårigheter att införa nya dyra behandlingar.

Att missad tidig diagnos och behandling av jättecellsarterit årligen leder till att patienter förlorar sin syn, är en del av bakgrunden till att det tas fram ett vårdförlopp för sjukdomen, skriver Sara Nilsson.

”För tredje året i rad var det en SGLT2-hämmarstudie som stal störst uppmärksamhet på världens största kardiologikongress”, skriver vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake efter årets ESC-möte.

Dagens Medicins vetenskapsredaktör skriver om det möjliga prejudikat som kan etableras i synen på grovt oaktsamt beteende när det gäller oredlighet i forskning.

Från årets Ascokongress har vi bättre facit vad gäller den hajpade radioaktiva lutetiumbehandlingen, skriver Dagens Medicins vetenskapseporter Carl-Magnus Hake.

Oavsett om man ömmar för mörtar eller ej, så finns det gott om rent egoistiska motiv att ta tag i problematiken med läkemedelsrester i naturen.

En observation är att vissa universitetssjukhus tycks ha klarat en del icke-akut vård klart bättre än andra under pandemin, skriver Dagens Medicins vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake.

Nio månader efter att ett effektivt CF-läkemedel godkänts har parterna inte enats om ett pris och läkemedlet når inte patienterna.

Egentligen är det ju inte svårt att se områden där ny teknik skulle kunna underlätta mycket i vårdcentralens arbete.

Det är inte alltid det problem man först föreställer sig som alltid blir värst att hantera. Som det här med coronavaccinet.

Att möta individer som inte ännu är sjuka men löper en ökad risk att bli, kräver något annat av vården än de är vana vid.

Carl-Magnus Hake skriver om de neurologiska konsekvenserna av covid-19.

Som ett sätt att förhålla oss har vi kallat situationen krigssjukvård. Vi har försökt skratta åt eländet, skriver Sara Heyman om sina erfarenheter i covidvården.

En andra våg av covid-19 med smittspårning och provtagning, en stundande massvaccinering och en mängd uppskjutna vårdbesök. Primärvården har det minst sagt tufft.

Att möta patienter som gått från friska och aktiva till att knappt kunna ta en kort promenad är svårt.

Läkarstudenten Malone Mukwende förvånades av att kurslitteraturen nästan uteslutande visade hur hudförändringar såg ut hos människor med vit hud.

Sara Heyman skriver om hur hon som förstagångsmamma högst sannolikt skulle ha börjat gråta av tacksamhet om vården hade kommit in i hemmet.