Krönika

Från årets Ascokongress har vi bättre facit vad gäller den hajpade radioaktiva lutetiumbehandlingen, skriver Dagens Medicins vetenskapseporter Carl-Magnus Hake.

Oavsett om man ömmar för mörtar eller ej, så finns det gott om rent egoistiska motiv att ta tag i problematiken med läkemedelsrester i naturen.

En observation är att vissa universitetssjukhus tycks ha klarat en del icke-akut vård klart bättre än andra under pandemin, skriver Dagens Medicins vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake.

Nio månader efter att ett effektivt CF-läkemedel godkänts har parterna inte enats om ett pris och läkemedlet når inte patienterna.

Egentligen är det ju inte svårt att se områden där ny teknik skulle kunna underlätta mycket i vårdcentralens arbete.

Det är inte alltid det problem man först föreställer sig som alltid blir värst att hantera. Som det här med coronavaccinet.

Att möta individer som inte ännu är sjuka men löper en ökad risk att bli, kräver något annat av vården än de är vana vid.

Carl-Magnus Hake skriver om de neurologiska konsekvenserna av covid-19.

Som ett sätt att förhålla oss har vi kallat situationen krigssjukvård. Vi har försökt skratta åt eländet, skriver Sara Heyman om sina erfarenheter i covidvården.

En andra våg av covid-19 med smittspårning och provtagning, en stundande massvaccinering och en mängd uppskjutna vårdbesök. Primärvården har det minst sagt tufft.

Att möta patienter som gått från friska och aktiva till att knappt kunna ta en kort promenad är svårt.

Läkarstudenten Malone Mukwende förvånades av att kurslitteraturen nästan uteslutande visade hur hudförändringar såg ut hos människor med vit hud.

Sara Heyman skriver om hur hon som förstagångsmamma högst sannolikt skulle ha börjat gråta av tacksamhet om vården hade kommit in i hemmet.

"I ett slag har en epidemiolog blivit tuffare än en thorax­kirurg", skriver Henrik Widegren och försöker hitta fler ljusglimtar i pandemimörkret.