Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: 2012 i fem listor

Publicerad: 4 januari 2013, 11:26

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I sista numret 2012 listade jag de i mitt tycke tio viktigaste medicinska forskningsnyheterna under året. Flera av de här nyheterna har inte alls rapporterats om i andra svenska medier. Det kan förstås bero på att jag valt ut fel grejer men troligare antar jag är att andra stora medier faktiskt missar betydelsefulla forskningsrön.

Här kommer utdrag av några andra liknande topplistor som nyligen publicerats av några av de vetenskapliga tidskrifterna.

Den mest välkända är Science’ lista över årets viktigaste genombrott. År 2011 valde man lite överraskande att toppa med en studie som visade att behandling av hiv-smittade personer med antiretrovirala läkemedel minskar risken att sjukdomen sprids vidare. För år 2012 var valet inte så överraskande, nämligen Cern-forskarnas upptäckt av Higgs boson.  På andra plats kom den tyske molekylärbiologen Mathias Meyers nya metod för att sekvensera enkelsträngat DNA, vilken använts för att kartlägga hela arvsmassan hos en individ av den utdöda denisovmänniskan.

Bland de övriga åtta ”genombrotten” på Science’ lista, som för övrigt inte rankas inbördes, finns flera med medicinsk eller biomedicinsk anknytning:

■ Utvecklingen av speciella enzymer kallade TALENs, Transcription Activator-Like Effector Nucleases, som kan göra det lättare att modifiera gener.
■  Kartläggningen av funktionen på den mänskliga arvsmassan.  
Utvecklingen av en robothand som kan styras med tanken.  
Upptäckten att möss kan skapas genom befruktning av äggceller som utvecklats från stamceller.

Tidskriften Nature listar sedan ett par år tillbaka tio forskare som präglat det gångna året. År 2012 återfinns bland annat följande personer på listan:

■ Den belgiske molekylärbiologen Cédric Blanpain som utvecklat en teknik för att följa avkomman från enskilda celler i vävnader. Tekniken har använts för att följa cancerstamceller i tumörer.  
■ Den australienska genetikern Elizabeth Iorns, som startat ett initiativ för att testa reproducerbarheten av olika forskningsrön.  
■ Den kinesiske bioinformatikern Jun Wang, ledare för Beijing Genomics Institute, som blivit en betydelsefull kraft i olika projekt för att kartlägga arvsmassa.
■ Den amerikanska molekylärbiologen Jo Handelsman, som avslöjat hur både manliga och kvinnliga forskningsledare omedvetet rankar kvinnliga forskare som söker jobb lägre än motsvarande manliga forskare.
■ Den Holländske virologen Ron Fouchier, som ledde en kontroversiell studie om vilka mutationer som kan göra att fågelviruset H5N1 sprids till människa.

Tidskriften Science Signaling har angett en rad viktiga upptäckter som rör cellsignalering. Den här listan är måhända mer riktad till forskare inom fältet, och därmed ganska snårig för den oinvigde, men den ger ändå en indikation om var forskningsfronten går inom detta område. På listan återfinns bland annat:

■  Upptäckten att signalämnet irisin kan bidra till att omvandla brunt fett till vitt fett.
Upptäckten att enzymet PKM2, som är inblandat i cancercellers anaeroba nedbrytning av glukos, också påverkar hur olika gener aktiveras.
Upptäckten att G-proteinkopplade receptorer är inblandade i början av signalvägen med namnet Hippo, vars aktivering minskar celltillväxt.  
■ Att immunterapi mot vissa typer av blodcancer kan förbättras genom att T-celler kan modifieras för att bättre känna igenom tumörceller.

Och slutligen får jag puffa för listan över de mest lästa artiklarna på Dagens Medicins vetenskapssida. Den illustrerar inte minst att kost är ett ämne som engagerar vår läsare. Fem av de tio mest lästa artiklarna berörde detta ämne på ett eller annat sätt.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev