Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Carl-Magnus Hake: Beror två tredjedelar av cancerfallen på otur?

Publicerad: 8 januari 2015, 10:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I förra veckan väckte två forskare i USA stor uppmärksamhet med en studie av celldelningshastigheten hos stamceller i olika vävnader och dennas betydelse för respektive vävnads benägenhet att utveckla cancer.

Huvudfyndet var att celldelningshastigheten – och därmed risken för slumpmässiga mutationer i cancergener – tycktes kunna förklara 65 procent av variationen i cancerrisken i 31 olika vävnader. Vidare konstaterade forskarna att hos 22 av dessa cancertyper tycktes den slumpmässiga faktorn spela en mer betydande roll än andra faktorer, som livsstil och ärftlighet. Bland de övriga 9 återfanns också mycket riktigt cancertyper, som lungcancer och viruskopplad levercancer, där kända miljöfaktorer spelar en avgörande roll.

En olycklig formulering i det pressmeddelande som skickades ut från Johns Hopkins University i Baltimore ledde till att många medier i Sverige och runt om i världen rapporterade att två tredjedelar av all cancer beror på otur. I själva verket kunde forskarna inte beräkna en sådan siffra, vilket också förtydligades i en nytt pressmeddelande som skickades ut från universitetet i går onsdag.

Deras analys saknade dessutom data för flera viktiga cancerformer, däribland prostatacancer och bröstcancer, eftersom forskarna inte kunde hitta tillförlitliga celldelningshastigheter i forskningslitteraturen.

Icke desto mindre är studien principiellt intressant, då ingen tidigare visat det aktuella sambandet mellan celldelningshastighet och olika organs benägenhet att drabbas av cancer. De två forskarna, däribland den kände cancergenetikern Bert Vogelstein, hajpar dock fynden precis som om det vore okänt att otur har betydelse för vem som drabbas av cancer.

Det är känt att ärftlighet har en avgörande betydelse i bara upp till 10 procent av all cancer. Denna blygsamma roll har inte minst visats av svenska forskare i en studie på tvillingar. Det är också en officiell sanning, åtminstone enligt världshälsoorganisationen WHO, att åtminstone en tredjedel av cancerfallen skulle kunna förebyggas genom olika åtgärder som rökstopp.

Här finns förstås en viss överlappning mellan olika orsaker – men det är svårt att förklara de resterande cancerfallen annat än med otursfaktorn. När jag mejlar till forskarna och frågar om de har någon kvalificerad gissning om hur stor andel dessa oturscancrar är av totalen, så undanber försteförfattaren Cristian Tomasetti att svara i nuläget. Först vill de publicera ytterligare material av teknisk karaktär om bland annat hur de gjort sina beräkningar, skriver han.

Det vore då också utmärkt om de då också skulle kunna återkomma med en utförligare diskussion om varför slumpen i deras studie verkar väl betydelsefull för en del cancerformer vilka annars är starkt kopplade till miljöfaktorer. I studien sorterar nämligen exempelvis malignt melanom och huvudhals-cancer bland de cancerformer som ska ha ett främst slumpmässigt ursprung när de i själva verket är starkt kopplade till ultraviolett strålning respektive rökning. Varför detta inte syns i forskarnas data lämnar de i stort sett därhän.

Min egen spekulation är att det för vissa cancersjukdomar finns skyddsfaktorer som minskar betydelsen av både ren otur vid celldelning och carcinogena omvärldsfaktorer. Inte minst skulle immunsystemet kunna ha en mer skyddande roll för vissa cancertyper, till exempel de med hög mutationsbörda.

Bildkälla: Elizabeth Cook.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev